[POP #8:2] Snart #8:2

Vad har ni gjort för Terry på sistone? Skicka »The Black Sessions« med Belle And Sebastian till honom bums! Och var snälla mot honom på Emmabodafestivalen.

JAG HINNER INTE mer än ta ett par steg in i lokalen på en klubb i Stockholm innan tre män överfaller mig och trycker upp mig mot väggen. De ser hemskt arga ut och efter några sekunder känner jag igen de tre personerna som några av frontfigurerna från den svenska hip hop-scenen:

Filed under: POP vol 2 #8, snart, Terry Ericsson, David And The Citizens Band, EP's Trailer Park, Ewing.I, Her Soul Up, Lovejoy, Music Inc, Nice, Oracle, Pimm, Roger Arvidsson, Terry Ericsson, The Did, Whippet, Wilson

[POP #7:2] Snart #7:2

Terry är alltid röd. Terry har alltid rätt. Terry bultar blod och svett. Och den här gången finns grejer i demohögen som kan bli hur stora som helst!

I kept the faith and I kept voting
Not for the iron fist hut for the helping hand
For theirs is a land with a wall around it
And mine is a faith in my fellow man
Theirs is a land of hope and glory
Mine is the green field and the factory floor
Theirs are the skies all dark with bombers
Mine is the peace we knew
Between the wars
»Between the Wars«, Billy Bragg

Filed under: POP vol 2 #7, snart, Terry Ericsson, Alexander Rigaud, Earsnack, Em, First Floor Power, Halos, Happysad, Henrik Levy, Kamera, Karate, Kracklites, Lavemangsmugglarna, Manitoba Prospect, Motel North, Ny Akustik, Oracle, Polythene, Quit Your Dayjob, Royal Beat Conspiracy, Small Change, Soul Ryders, Terry Ericsson, The Fidelitys, The Jam Of The Year, The Original Pony, The Original Sin, The Rumble Bees, Unsound, Us Against You

[POP #5:2] Snart #5:2

Skriv bättre texter. Lås in era döttrar. Nu spritter festivalhormonerna i indiefarfar.

Time has told me
You’re a rare find
A troubled cure
For a troubled mind
And time has told me
Not to ask for more
Someday our ocean
Will find it’s shore
»Time Has Told Me«, Nick Drake

DET SENASTE HALVÅRET har visat att det finns en armada av uppstudsiga, talangfulla nya popband runtom i landet. Men på en punkt brister det fortfarande. Texterna. De stora textförfattare man hoppades skulle komma fram i kölvattnet av Kents Joakim Berg och bob hunds Thomas Öberg har lyst med sin frånvaro.

Filed under: POP vol 2 #5, snart, Terry Ericsson, A Sense Of Reason, Cricket, Espinoza 5, Johnny Reptile, Lextorp, Oracle, Ponderosa, Seamonster, Smart Alec, Terry Ericsson, The Jam Of The Year, The Original Sin, The Valets

[POP #5:2] Bra för att vara svenskt

1

BOB HUND

Nu är det revolution på gång, jag tycker att väntan börjar bli lång

singel, Silence/MNW Distribution

»Jag ligger här och tänker ut, hur vi ska få vårt land på fötter bäst, jag vill att allt ska bli som vanligt, men ändå är det det jag fruktar mest«. I ett apolitiskt musikklimat är det typiskt att det är just Thomas Öberg och bob hund som knyter nävarna i luften och ropar efter revolution. På extraspåret »Jag tror jag är kär« går de ner i garaget och gör en cover av den obskyra Velvet Underground-låten »Guess I’m Falling in Love«. Resultatet blir något som Wilmer X och Svenska Popfabriken-banden drömt om i två decennier. bob hund är bäst, ingen protest.

Filed under: POP vol 2 #5, Bob Hund, Broder Daniel, First Floor Power, Flyers, Jonas Almqvist, Oracle, Orup, Promoe, Ulf Lundell, Whale

[POP #3:2] Snart #3:2

Han vill bara tacka för ett gammalt råtthål på Tegnérgatan. Och hålla indielågan brinnande. Terry Ericsson spetsar öronen inför ett nytt demoår.

JAG SAKNAR Pet Sounds Bar. Ja, nu när indievindarna fortsatt blåsa starkt efter urladdningen på Emmabodafestivalen känner jag att det finns ett tomrum efter det där råtthålet Tre Backar på Tegnérgatan i Stockholm, där klubben huserade. Stället i sig var av underordnad betydelse. Det var den perfekta timingen som gjorde att den normalt sett hopplösa källarlokalen blev en klassisk mötesplats för indiepossen och indiepopgenrens alla lovande band. Året var 1993, månaden september och i ungefär samma veva hade jag själv känt anstormningen av nya intressanta popband runt om i landet (det blev en artikel i POP #5+6 kallad »I Skolan« som summerade den största indievågen som drabbat den svenska popscenen).

Filed under: POP vol 2 #3, snart, Terry Ericsson, Emerick, Neil Armstrong, Oracle, Pimm's, Plain, Sparky, Supernova, Swoon, Terry Ericsson

[POP #1:2] Snart #1:2

Dundee, Emmaboda, Skånegatan. En stark indievind blåser bort alla cynismer från demospalten. Terry Ericsson är hemma igen.

Glass on the pavement under my shoe
without you is all my life amounts to
»Katy Song«, Red House Painters, 1993

HÅLL I BEPPEMÖSSORNA för jag har någonting viktigt att säga. Det var fyra år sedan sist, men nu kan jag med bestämdhet slå fast att det återigen går en indievåg över landet. Då, 1993, kände jag vindarna blåsa extra mycket när jag befann mig på Trästocksfestivalen i Skellefteå och såg hur många talangfulla svenska popband som helst. Nu, 1997, besöker jag Emmabodafestivalen för åttonde året i rad och upplever deras starkaste program sedan starten. Det är bara logiskt att arrangörerna slår sitt publikrekord med råge.

Filed under: POP vol 2 #1, snart, Terry Ericsson, Blake Carringtons, Boxleitner, Domino, First Floor Power, Karate, Kracklites, Ky, Linsolind, Michael Greene, Mikael Carlsson, Mody Prudence, Neil Armstrong, Oracle, Peggen, Pimm's, Poster, Pyle's Gold, Sickle Kiss, Sideshow Bob, Terry Ericsson, Uptight