Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #12] Album: STEVIE WONDER – Conversation Peace

STEVIE WONDER

Conversation Peace

Motown/PolyGram

Det kanske bara är en mytbild jag byggt upp. Jag vet faktiskt inte. Men eftersom jag var alldeles för ung för att ta del av Stevie Wonders sjuttiotal på plats, inbillar jag mig att han spenderade tio år vaggandes fram och tillbaka i sidled på en pianostol. Det enda som existerade var musiken han såg i sitt huvud, musik som ingen annan kunde höra. Än mindre se.

Läs hela artikeln

Annonser

Postat i:Album #12, Andres Lokko, Betyg 03, ,

[POP #12] Album: WISH – Wish

WISH

Wish

Helikopter/Border

Körer lika breda som The Mamas & The Papas. Gitarrfigurer som uppritade i sanden av Watermelon Mens Imre von Polgar. En sångerska som sätter sig på piedestal, högt över många andra med mindre nerv i strupen. Genomtänkta arr. Om Wish varit lika övertygande som på inledande spåren »Wonderland« och »Snowflakes«, hade deras debut kunnat bli en viktig injektion i en sömnig svensk folkpopgenre. Om det nu över huvud taget existerar en sådan.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #12, Betyg 05, Terry Ericsson, ,

[POP #12] Album: TRICKY – Maxinquaye

TRICKY

Maxinquaye

4th & Broadway/PolyGram

Det mest tröttsamma och missriktade gnället mot den moderna studiocentrerade musiken är att »de spelar ju inga riktiga instrument«. Vem bryr sig? Eller, för att tala med Phil Spector: »It’s what’s in the grooves that counts«.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #12, Betyg 10, Lennart Persson, ,

[POP #12] Album: TORSSON – Islands of Hawaii

TORSSON

Islands of Hawaii

Rim & Reson/MD

Torsson firar tjugoårsjubileum nästa år, men detta är en grupp som aldrig går på rutin. De inser nämligen sin begränsning och undviker därför att spotta ur sig halvdana album med alltför täta intervaller.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #12, Betyg 07, Hans Olofsson, ,

[POP #12] Album: DIVERSE ARTISTER – Trance-Atlantic

DIVERSE ARTISTER

Trance-Atlantic

Volume/Border

Efter tre Trance-Europe Express-samlingar med väl valda ögonblicksbilder av den europeiska technoscenen porträtteras här den amerikanska motsvarigheten. Formatet är det vanliga: två CD-skivor och en tvåhundrasidig booklet med artiklar om alla medverkande artister. Den här gången är artisterna sorterade efter sina respektive hemstäder.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #12, Betyg 06, Sebastian Stebe, , ,

[POP #12] Album: TINDERSTICKS – Tindersticks

TINDERSTICKS

Tindersticks

This Way Up/PolyGram

Jag drar upp volymen och trycker in repetitionsknappen, så att musiken bara finns där, utan början och utan slut. Sedan går jag ut ur rummet.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #12, Betyg 07, Lennart Persson, ,

[POP #12] Album: DIVERSE ARTISTER – ‘Til the Night is Gone – a Tribute to Doc Pomus

DIVERSE ARTISTER

‘Til the Night is Gone – a Tribute to Doc Pomus

Warner Bros/Warner

Doc Pomus är, utan överord, en av de allra bästa låtskrivarna inom rock’n’roll, soul och pop från femtiotal och tidigt sextiotal. Kanske den allra bäste. Leiber/Stoller hade lekfullheten och det lätta anslaget. Percy Mayfield hade själfullheten och den känslomässiga tyngden. Doc Pomus hade allt.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #12, Betyg 07, Micke Widell, , , ,

[POP #12] Album: THIS PERFECT DAY – Don’t Smile

THIS PERFECT DAY

Don’t Smile

Soap/MD

Det börjar med något som låter som en lobotomerad Tom Verlaine, och fortsätter med ett nedsövt R.E.M. och en kortklippt Neil Young med snus under läppen. Men vem vill ha Television utan nervsträngade gitarrer? Vem vill ha amerikansk collegepop på svengelska? Vem vill ha iskall engelsk indieglass dränkt i västerbottnisk chåcklasås? Eller bredbent freewayrock på snöskoter?

Läs hela artikeln

Postat i:Album #12, Betyg 03, Kjell Häglund, ,

[POP #12] Album: TAMARINDS – Poster

TAMARINDS

Poster

Zakana/MD

En av rockhistoriens mest talande skivtitlar är den som New York Dolls använde sig av till sitt andra album. »Too Much, Too Soon«. Det är också en upplysande devis som framför allt många debutanter borde fundera över både en och två gånger. I synnerhet »too soon«-biten. Är vi verkligen färdiga för detta debutalbum? Vad vill vi säga? Vad är vår styrka? Och hur döljer vi våra svagheter?

Läs hela artikeln

Postat i:Album #12, Betyg 04, Terry Ericsson, ,

[POP #12] Album: MATTHEW SWEET – 100% Fun

MATTHEW SWEET

100% Fun

Zoo/BMG

Nebraskasonen Matthew Sweet måste vara en av USAs mest bevarade rockhemligheter — en sorgligt förbisedd begåvning, som i likhet med T-Bone Burnett, Don Dixon och en rad andra personliga popartister belönats med spaltmeter av hyllande artiklar och recensioner, men som fortfarande väntar på Det Stora Lyftet.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #12, Betyg 07, Micke Widell, ,

Kategorier