[POP #12] Jag klagar! #12

ROLLING STONE MAGAZINE: The song »Some Girls« seems to be about what happens when hundreds of young girls try to eat you up, destroy you — taking your money and your clothes and giving you babies you don’t want.

MICK JAGGER: I had a dream like that last night, incidentally, but there were dogs as well as girls in it.

HEJ VÄNNER.

I dag ska vi ägna oss åt ett tankeexperiment. Vi ska leka med tanken att allting inte går i cirklar. Att det kanske är så att popmusiken faktiskt har utvecklats, har blivit lite vuxen. Ponera att pophistorien är progressiv och lär sig av sina misstag; lär sig att man inte behöver ta heroin och vara vidrig och att det var däri framstegen låg.

Filed under: Annika Flynner, Jag klagar!, POP #12, Annika Flynner

[POP #11] Jag klagar! #11

»We Are Hopeless Gramophonists!«

Artikel i Harpers Bazaar, 1933 av Osbert and Sacheverell Silwell

»…jag är medelklass i Stockholm. Jag har rätt att hata verkligheten även om jag aldrig behövt svälta.«

Gustav Perciwall, Ocean #8

OM NI TITTAR riktigt noga på omslaget till det här numret så ser ni att tidningen har bytt namn till Oldies but Goodies, 100 procent Gamla Människor. Minns ni när det brukade handla om nu och här, och då och där, och fula farbröder var förpassade till en liten, glassfärgad bilaga? Håll med om att det var bättre förr.

Filed under: Annika Flynner, Jag klagar!, POP #11, Annika Flynner

[POP #9] Jag klagar! #9

JENS: Det är med sorg i rösten jag säger det, men jag blir inte berörd av Jugoslavien. Och jag tror att jag delar den känslan med 90 procent av de andra.

JOAKIM: Fan vad skönt att du säger det!

TV-mannen Jens Orback och reklam-mannen Joakim Jonasson, i Nöjesguiden

»Bidragsbenägenheten är på topp och det finns en fantastisk generositet hos folk.«

Svenska Röda Korsets insamlingsansvariga i DN

ONDSKAN BREDER ut sig i alla landskap jag ser. Människor är goda. Folk vill vara snälla och bry sig om och folk vill förstå. Folk vill lyssna på bra musik i en tid av ondska, desinformation och reklamradio.

Filed under: Annika Flynner, Jag klagar!, POP #09, Annika Flynner

[POP #8] Jag klagar! #8

»När Michael eller Brian Laudrup har bollen knäpper man nästan upp gylfen.«

Robert Perlskog i Nöjesguiden

»I kvällens Salongen diskuteras fotboll och att skriva om fotboll.«

Salongen, PI

FOTBOLL ÄR INTE bara accepterat — det är mer kultur än kulturen själv. Vuxna män, som aldrig har sprungit efter något annat än bussen, tittar på andra vuxna män som tar i varandra och jagar en boll (i stället för att jaga sanningar, botemedlet mot AIDS eller perfekt pop). Och de har upphöjt den här verksamheten till kultur så de slipper läsa böcker eller gå på bio. Jag måste få säga de här sakerna; vi får aldrig glömma att det är vi som hatar sport. Allt annat är förräderi.

Filed under: Annika Flynner, Jag klagar!, POP #08, Annika Flynner

[POP #7] Jag klagar! #7

Aerosmith »Rocks« [LP 1976]
Def Leppard »Getcha Rocks Off« [EP 1978]
KÄLLA: Bonniers Rocklexikon

EN RIKTIG POPSTJÄRNA är en person som föraktas av alla som inte är tjejer under 20, homosexuella eller pop-redaktionen. Det är en av anledningarna till att pop under sitt första levnadsår hade större andel kvinnliga läsare än någon annan svensk musiktidning någonsin haft. *

Nu är det slut med det. Tittar ni riktigt noga på omslaget till det här numret så ser ni att tidningen har bytt namn till Grabb-rock.

Filed under: Annika Flynner, Jag klagar!, POP #07, Annika Flynner

[POP #5+6] Jag klagar! #5+6

»Jag beskriver ett syndrom där manliga dataoperatörer blir så absorberade av sitt arbete att de ignorerar sina kroppsliga behov och sover i fosterställning vid sina datorer.«

Joe Weizenbaum, professor i data vid Massachusetts Institute of Technology.

ROCKEN ÄR DÖD. Och själv har jag inte mått något vidare. Det är den tiden på året när folk låser in sig i små rum och skriver listor. Jag är inte satt till den här världen för att låsa in mig i små rum och skriva årsbästalistor.

Filed under: Annika Flynner, Jag klagar!, POP #05+06, Annika Flynner

[POP #4] Jag klagar! #4

»Question: Have there been any conclusive psychological studies as to why trainspotting is a predominatly male hobby (apart from the obvious sexual symbolism of the train entering the station)?«

Guardian Weekly, Juni -93

DET FINNS INGA åsikter kvar. De har tagit slut. Jag har snart gjort slut på alla mina tonår och jag tycker ingenting. Jag tänker och jag vet. Allting hänger ihop, allt har en mening. Inget är tillfälligt, inget är symboliskt. Allt handlar om samma sak, överallt, hela tiden.

Filed under: Annika Flynner, Jag klagar!, POP #04, Annika Flynner

[POP #3] Jag klagar! #3

OM NI TROR att jag skriver om Take That för att jag tycker de är »bra«, inom citationstecken, så har ni fel. Nej, de är bra (eller möjligen dåliga). Annika Flynner är aldrig ironisk. Allt jag skriver är på riktigt; fakta och inte »fakta« om Arsenal, om doften på Decca-skivor eller om frimärken. Det kan därför vara på sin plats att tala om en XX-generation och en XY-generation. Om ni förstår vad jag menar.

Filed under: Annika Flynner, Jag klagar!, POP #03, Annika Flynner

[POP #2] Jag klagar! #2

VÅREN 1993 ÄR DET lättare och rättare än någonsin att vara arg i Sverige. Vad är problemet? Varför höjs inga andra röster än de som säger »Glenn Killing for president« eller »släpp knarket fritt«? Jag ser utsvängda byxor och polisongnostalgi i varenda TV-program och varenda tidning, samtidigt som det bedrivs en intensiv antipolitikkampanj. En proggskräck, som yttrar sig som en rädsla för att bli förpassad till Göteborg 1973, eller något sådant, om man skulle uttrycka en åsikt.

Filed under: Annika Flynner, Jag klagar!, POP #02, Annika Flynner

[POP #1] Jag klagar! #1

»Very fulfilling, collecting things… very satisfying. Keep you satisfied, make you sated, make you fat and old and cold, queing up for the rock and roll show.«

JULIE BURCHILL/TONY PARSONS

KVINNLIGA popjournalister får ofta höra att de inte är tillräckligt kunniga. Visst är det viktigt att kunna sitt ämne, men jag är inte säker på att man blir en bättre litteraturkritiker för att man vet vilket år (samt vilket datum och vilket klockslag) Strindberg till exempel mätte sin snopp med en linjal. Framför allt blir man inte en bättre litteraturkritiker för att man äger en förstautgåva av »En dåres försvarstal«.

Filed under: Annika Flynner, Jag klagar!, POP #01, Annika Flynner