Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #5:2] Snart #5:2

Snart nr205

Skriv bättre texter. Lås in era döttrar. Nu spritter festivalhormonerna i indiefarfar.

Time has told me
You’re a rare find
A troubled cure
For a troubled mind
And time has told me
Not to ask for more
Someday our ocean
Will find it’s shore

»Time Has Told Me«, Nick Drake

DET SENASTE HALVÅRET har visat att det finns en armada av uppstudsiga, talangfulla nya popband runtom i landet. Men på en punkt brister det fortfarande. Texterna. De stora textförfattare man hoppades skulle komma fram i kölvattnet av Kents Joakim Berg och bob hunds Thomas Öberg har lyst med sin frånvaro.

Läs hela artikeln

Postat i:POP vol 2 #5, snart, Terry Ericsson, , , , , , , , , , , , ,

[POP #5:2] Paus

Paus

I någon sång nån gång ska de berätta allt. Jan Gradvall väntar.

SOUNDCHECK I EN TV-studio. Det är den sortens dödtid då det i timmar skruvas på gitarrhalsar och bankas på virveltrummor. Det är helt enkelt den sortens tid då ingen normal människa vill befinna sig i närheten. Men under Paus långa soundcheck står Jocke Berg hela tiden i kulisserna. Han står där mitt bland hukande kameramän och hojtande scenografer och ljudar med läpparna till varje ord som Peter Svensson sjunger. Han är på plats där i TV-studion hela fredagseftermiddagen trots att ingen bett honom om det, trots att han i detta sammanhang inte fyller någon funktion. När Jocke Berg får frågan varför han ändå letat sig hit säger han, med illa spelad nonchalans, »Äh, jag hade inget särskilt för mig«.

Läs hela artikeln

Postat i:Jan Gradvall, POP vol 2 #5, ,

[POP #5:2] Glasgow

Postcard

Postcard / Bobby Gillespie / Edwyn Collins / Roddy Frame / Kevin Pearce / Lloyd Cole / Norman Blake / The Happy Family / The Jesus And Mary Chain

Postat i:POP vol 2 #5,

[POP #5:2] The Jesus And Mary Chain

The Jesus And Mary Chain

Bröderna Reid har varit Glasgows elakaste i fjorton år. Medan William rekonstruerar sig själv talar Jim med Andres Lokko om Jesus, paranoia och melodierna som kommit tillbaka.

IBLAND BEHÖVS DET så lite.

Det kan räcka med två minuter och trettiofyra sekunder. Det kan räcka med att en låt heter »I Love Rock’n’roll«.

Det räcker med att The Jesus And Mary Chain är tillbaka. Och att »I Love Rock’n’roll« är öppningsspåret på deras nya album.

Läs hela artikeln

Postat i:Andres Lokko, POP vol 2 #5, , ,

[POP #5:2] The Happy Family

The Happy Family

INTRESSET FÖR POPMUSIK börjar ofta med att man måste ta ställning.

För mamma gällde det Elvis eller Tommy Steele. För morbror Lasse var det Beatles eller Stones. Min dotter måste välja All Saints eller Spice Girls.

När jag var liten valde många mellan disco eller punk, Pistols eller Marley, men för mig handlade det mest om Postcard-rivalerna Edwyn eller Roddy. Orange Juice eller Aztec Camera.

Läs hela artikeln

Postat i:Kjell Häglund, POP vol 2 #5, , ,

[POP #5:2] Norman Blake

Norman BlakeSångare och låtskrivare i det alltid lika trevliga Glasgow-bandet Teenage Fanclub. På soundtracket till den kommande glamrockfilmen »Velvet Goldmine« gör de en cover av New York Dolls »Personality Crisis« tillsammans med Donna Matthews från Elastica.

— Jag var ett gigantiskt Orange Juice-fan. Jag såg dem fem-sex gånger 1980, när jag var femton år, och köpte alla skivorna. Förutom deras första singel »Falling and Laughing« som jag hittade på en skivbörs i Stockholm sommaren 1992. Det var ett av mitt livs stora ögonblick.

Läs hela artikeln

Postat i:Andres Lokko, Fredrik Strage, POP vol 2 #5, , , , ,

[POP #5:2] Lloyd Cole

Lloyd ColeLloyd Cole är sedan flera år bosatt i New York. Matt Johnson från The The hyr ett rum i Lloyds lägenhet. På sin fritid spelar han på småklubbar i East Village med kvartetten The Negatives och planerar under 1998 att släppa en singelsamling tätt följd av ett nytt soloalbum.

— The Commotions var ju aldrig en del av Postcard-scenen. Vi gick på en del av deras partyn, men deras lilla värld var väldigt incestuös. Och de var måttligt förtjusta i »outsiders«.

Läs hela artikeln

Postat i:Andres Lokko, Fredrik Strage, POP vol 2 #5, , , , ,

[POP #5:2] Kevin Pearce

Kevin PearceFörfattare till den numera klassiska musikboken »Something Beginning With O« [Heavenly Books]. Numera anställd på British Rail.

— Jag började skriva på en bok om Postcard och allt det som hände i Glasgow och Edinburgh kring punken och strax efteråt. Den perioden är ju fortfarande helt odokumenterad. Det har skrivits hundratals böcker om punken, men bara om de största banden. Och nästan bara ur London-perspektiv. Paul Morley var en av de få som skrev mycket om Postcard och Fire Engines när det begav sig, men lite senare blev han så känd själv genom TV att han förmodligen inte ens vill kännas vid det i dag.

Läs hela artikeln

Postat i:Andres Lokko, Fredrik Strage, POP vol 2 #5, , , ,

[POP #5:2] Roddy Frame

Roddy FrameRoddy Frame släppte som sextonårigt underbarn två singlar på Postcard med Aztec Camera. Sedan dess har han fortsatt skriva fantastiska popsånger på klassiska album som »High Land, Hard Rain« och »Love«. Roddy har precis avslutat inspelningen av sitt första album utan Aztec Camera, som går under arbetsnamnet »The North Star«. Det släpps i augusti på Independiente.

— 1980 skickade vi vår första demo till varenda skivbolag förutom Postcard. Jag hade sett en intervju med Orange Juice i någon musiktidning och var övertygad om att de var från USA. De var klädda som ett amerikanskt band i sina rutiga skjortor, mockaskor och ljusa chinos. Och de där långa luggarna hade bara band från New York, de fanns inte i Glasgow. Jag som trodde att band skulle se ut som Joy Divison — för alla gjorde ju det då — blev otroligt imponerad av hur de såg ut.

Läs hela artikeln

Postat i:Andres Lokko, Fredrik Strage, POP vol 2 #5, , , , ,

[POP #5:2] Edwyn Collins

Edwyn CollinsEdwyn Collins var sångare, gitarrist och låtskrivare i Orange Juice, vars samtliga album gavs ut på CD för första gången i våras. Han släppte förra året albumet »I’m Not Following You« och är fortfarande miljonär efter framgången med singeln »A Girl Like You«.

— Orange Juice var alltid överambitiösa. Vi var aldrig ett speciellt imponerande liveband och jämförde oss aldrig med andra brittiska gitarrband. Vi ville ju helst spela dansmusik och alla våra förebilder var amerikanska.

Läs hela artikeln

Postat i:Andres Lokko, Fredrik Strage, POP vol 2 #5, , , , ,

Kategorier