Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #25] Dessa fantastiska vi-kallar-den-POP-i-sina-flygande-maskiner-igen!

Så här är det:

Kjell har varit i Newcastle hemma hos sin största hjälte, Paddy McAloon. Han fick till och träffa Paddys mamma, Atna McAloon.

Lennart flög till Los Angeles för att tala med en legend han följt i trettio år: John Fogerty. Det påstås att Fogerty tycker att Lennarts intervju var ett av de intressantaste samtal han haft med någon journalist om sin musik.

Läs hela artikeln

Annonser

Postat i:POP #25

[POP #25] Hej!

Goddag kära POPredaktion!

Trodde att vissa saker var kända för alla. Att vatten vid normalt tryck kokar vid 100° celcius och fryser vid o°: Att Teenage Fanclub är otroligt underskattade: Att Klas Östergren är Sveriges just nu bäste författare: Att pengarna aldrig räcker till alla skivor man vill köpa.

Dessutom trodde jag att alla, och framför allt POP:s vanligtvis upplysta redaktion, visste att Bjarne Riis, världens just nu bäste cyklist, är dansk. Hur kan man undgå detta när mannen i tre år cyklat omkring med en tröja färgad som danska flaggan, detta på grund av sina segrar i danska mästerskapet? (På turen hade han förvisso oftast den gula ledartröjan.)

Läs hela artikeln

Postat i:hej, POP #25

[POP #25] Snart #25

Terry Ericsson tänker ta alla chanser att skipa rättvisa i en orättvis musikvärld. Jepp, det handlar ånyo om Sobsister.

DET FINNS FÖRMODLIGEN en och annan manlig Snart-läsare som med fasa minns min pro-feministiska demokrönika i POP #17. Som inte riktigt förstod hur jag kunde hylla en otight tjejkvartett från Malmö framför en mängd så ofantligt mycket skickligare indiekonstellationer bestående av välklädda unga män.

Läs hela artikeln

Postat i:POP #25, snart, Terry Ericsson, , , , , , , , , , , , , , , , , ,

[POP #25] Zoviet France

Sebastian Stebe träffar två gamla punkare från Newcastle som samplar röda och gröna gubbar.

NÄR JAG träffar :zoviet*france: i en hotellbar i Stockholm har de precis varit ute på stan och upptäckt det oemotståndliga ljudet av svenska trafikljus.

— Vi kunde inte hålla oss, vi var bara tvungna att spela in det…

Läs hela artikeln

Postat i:POP #25, Sebastian Stebe, , ,

[POP #25] Radiohead

Han föddes i en fin familj i Oxford med vänster öga stängt. Han fick rockfestivaler och jättearenor att sjunga I’m a creep, I’m a weirdo i kör. Nu har hans band Radiohead precis spelat in sitt tredje album. Thom har ont i huvudet och när Madelaine Levy frågar minns han inte mycket av något av det här.

DET TOG RADIOHEAD tre veckor att spela in sitt första album, tre månader och tre veckor att avsluta uppföljaren »The Bends«. Arbetet med »O.K. Computer« har pågått i 365 dagar, på tre olika inspelningsplatser. Thom Edward Yorke, sångare och gitarrist, avskyr att spela in skivor. Under inspelningarna av »The Bends« ägnade han tre månader åt att kräla runt i inspelningsstudion och leka regressionsleken.

Läs hela artikeln

Postat i:Madelaine Levy, POP #25, , ,

[POP #25] Hasselldisko!

JON HASSELL

Vernal Equinox [1977]

Lovely/import

Hassells första soloalbum är sökande men ofärdigt. Inspelat i Toronto med Michael Brook som tekniker, efter att några vilda New York-år just brakat samman i sex och droger. Medverkar gör också den suveräne brasilianske slagverkaren Nana Vasconcelos »som Don Cherry pekade ut för mig en dag nere i Soho«. På »Caracas Night September II, 1975« kompas han enbart av syrsor.

Läs hela artikeln

Postat i:diskografi, Magnus Säll, POP #25, ,

[POP #25] Jon Hassell

Magnus Säll tar ett långsnack med en europeisk avant garde-kompositör från Memphis som har sett hip hopens framtid.

TRUMPETAREN JON HASSELL växte upp i Memphis och var i tjugoårsåldern när rock’n’roll exploderade i ansiktet på honom. Men han brydde sig inte. Han spelade jazzstandards i ett high school-band.

Läs hela artikeln

Postat i:Magnus Säll, POP #25, ,

[POP #25] Francoise Hardy

Chansonen har aldrig varit så vacker som i hennes armar. Madelaine Levy kan inte säga adjö.

STRAX INNAN DEN franska televisionen meddelade att resultatet av 1962 års franska val gjort Gaullisterna till landets största parti, samtidigt som socialisterna fått stå tillbaka och extremhögern helt försvunnit, visade sig en lång, späd, brunhårig figur i rutan. Med sin akustiska gitarr på magen gjorde Disques Vogues nya hopp sitt första stora framträdande.

Läs hela artikeln

Postat i:Madelaine Levy, POP #25, ,

[POP #25] John Fogerty

Innan de splittrades i början av sjuttiotalet hann Creedence Clearwater Revival släppa en rad mångmiljonsäljande, riffbaserade monsterhits. Sedan gick det sådär. Lennart Persson har intervjuat Creedence låtskrivare och sångare i sin serie med legendariska män som sjunker i olika sorters träsk och tar sig upp igen.

IBLAND ÖNSKAR MAN att man vore Jerry Lee Lewis. Brutalt självupptagen och skamlöst fräck i truten. Ingen handsvett. Jag ska träffa John Fogerty på ett hotell i West Hollywood och är aningen nervös. När den gamle rock’n’roll-psykopaten Mr Lewis (om jag får be!) för drygt tio år sedan träffade Fogerty i Memphis utspann sig följande replikskifte:

— Hej, jag är John Fogerty.

— Ja… och vad fan är det med det då?

Läs hela artikeln

Postat i:Lennart Persson, POP #25, ,

[POP #25] David Holmes

Han har blivit utnämnd till Nordirlands bäste frisör och han har en polare som heter Paul. Han senaste projekt är en konceptplatta med samplade knarkare i New York. Andres Lokko kan inte låta bli att knäppa med fingrarna.

»JAG FLÖG TILL New York med en DAT-bandspelare och så åkte jag runt i stan och intervjuade de värsta dårarna jag kunde hitta. Crackskallar på gatorna i South Bronx, heroinester i East Village, gatugäng i Harlem och folk som trippade i Soho«, berättar David Holmes i en ödslig hotellbar.

Läs hela artikeln

Postat i:Andres Lokko, POP #25, ,

Kategorier