ROBIN ZANDER
Robin Zander
Atlantic/Warner 6544-92204
I det ofördelaktiga skenet av Cheap Tricks ålder är det lätt att glömma hur oerhört fina gruppens sjuttio- och tidiga åttiotalsalbum faktiskt var. Om gitarristen och låtskrivaren Rick Nielsen, flintskallen i keps, vill ta åt sig äran för dessa, får han också bära skulden för bandets degeneration. Hans eviga spralliga spratt och spex på scen är den amerikanska stadiumrockens tolkning av Thore Skogmans »När man är en glad pensionär«. Och detta har tagit udden av gruppens fortfarande förvånansvärt skarpa kvaliteter.
Filed under: Album #04, Betyg 06, Kjell Häglund, Kjell Häglund, ROBIN ZANDER
För tre år sedan anmälde sig Paul Weller tillsammans med en god vän, The Cappuccino Kid, till en kvällskurs i italienska. Efter bara ett fåtal lektioner tröttnade de. Inte för att det var tråkigt att plugga genitivändelser, utan för att motivationen saknades.
»Popmusik är kul« konstaterar Webstrarna i fjortonde spåret. Just det! Efter fjärde genomlyssningen slänger jag därför denna iskalla, ansträngda och finessfattiga produkt i papperskorgen och återvänder till Dwight Twilleys »The Great Lost Twilley Album«, med en sakta smygande huvudvärk som enda minne.
Det var med sina upplopp som Los Angeles äntligen blev mer än en röd prick på kartan för New Yorks hippiecommunity, och bekräftade den musikinnovation som sipprat fram ur metalghettot de senaste åren.
I den österrikisk-amerikanske psykologen Bruno Bettelheims bok »Sagans förtrollade värld« beskriver författaren de nödvändiga ingredienserna för en god folksaga som: fantasi, hälsobot från djup hopplöshet, flykt undan någon stor fara och, mest av allt, tröst.
Tidskriften POP revisited 