Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #13] Album: THE YOUNG GODS – Only Heaven

THE YOUNG GODS

Only Heaven

Play It Again Sam/MNW ILR

Sommaren 1993 spelade Young Gods på den gamla tjurfäktningsarenan i den sydfranska staden Arles. Det var höjdpunkten på en längre tids turnerande och en uppvisning i allt som gör deras samplade rock’n’roll så fascinerande. Medan de sista solstrålarna tynade bort och försvann kastade sig sångaren Franz Muze gång på gång upp i luften och landade på sina knän. Det såg ut att göra fruktansvärt ont. Men han var så bedövad av de smattrande gitarrer som avfyrades från Al Comets sampler och de orgiastiska cymbalsjok som Use Hiestand slog fram på sitt trumset, att han bara reste sig med ett leende bakom sin kolsvarta lugg.

Läs hela artikeln

Annonser

Postat i:Album #13, Betyg 05, Fredrik Strage, ,

[POP #13] Album: WHALE – We Care

WHALE

We Care

Hut/Virgin

»När jag tänker efter blir jag alldeles förlamad av skräck… därför tänker jag aldrig efter«.

Ingen trodde väl att Henrik Schyfferts och Cia Bergs kraschade förhållande skulle göra detta till något skilsmässoalbum, men Whale får mig faktiskt att tänka på Ingmar Bergmans teveserie »Scener ur ett äktenskap«, och Erland Josephsons ovannämnda nyckelreplik.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #13, Betyg 06, Kjell Häglund, ,

[POP #13] Album: PAUL WELLER – Stanley Road

PAUL WELLER

Stanley Road

Go! Discs/PolyGram

Under fyra av sina sju år som medlem i The Jam var Paul Wellers världsbild väldigt svart-vit. Det var först när hans rastlöshet, hans obstinata personlighet och hans ovilja att göra något som förväntades av honom, tog överhanden som hans värld och hans sånger började anta fler färger än bara svart eller vitt.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #13, Andres Lokko, Betyg 09, ,

[POP #13] Album: SCOTT WALKER – Tilt

SCOTT WALKER

Tilt

Fontana/PolyGram

På sitt första album sedan 1984 års »Climate of Hunter« försöker Scott Walker prata om sådant som inte går att prata om — eftersom språket är alltför begränsat — till musik som inte för en sekund gör någonting annat än att understryka hans ord.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #13, Betyg 07, Sebastian Stebe, ,

[POP #13] Album: THE VERVE – A Northern Soul

THE VERVE

A Northern Soul

Hut/Virgin

Vem har bestämt att det plötsligt skulle bli acceptabelt att gilla pretentiös stadium-rock?

Jag är tillräckligt gammal för att minnas hur mina klasskamrater köade för biljetter till The Cure, U2 och Simple Minds på Isstadion.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #13, Andres Lokko, Betyg 03, ,

[POP #13] Album: TOWERING INFERNO – Kaddish

TOWERING INFERNO

Kaddish

TI Records/import

Avantgarde-duon Towering Infernos första album, »Kaddish«, är inspelat i Budapest och London under de senaste fyra åren. Musiken är egentligen bara en del av multimediaföreställningen med samma namn — som bygger lika mycket på film som på ljud och redan har uppförts flera gånger i Berlin och London — men fungerar förbluffande bra även på egen hand.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #13, Betyg 08, Sebastian Stebe, ,

[POP #13] Album: TEENAGE FANCLUB – Grand Prix

TEENAGE FANCLUB

Grand Prix

Creation/Sony

Fannies orienterar sig allt längre in i retrokammarens dammhögar och borde, teoretiskt, förverkat allt existensberättigande vid det här laget.

Det är bara det att de samtidigt bara blir bättre och bättre; utvinner finare och finare koncentrat av Neil Youngs och Big Stars gnistrande trollformler, konstruerar snyggare och snyggare stämsångsharmonier och — framför allt — skriver starkare och starkare låtar.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #13, Betyg 08, Per Bjurman, ,

[POP #13] Album: DIVERSE ARTISTER – Tales From the Hood

DIVERSE ARTISTER

Tales From the Hood

40 Acres & A Mule/MCA

»Tales From the Hood« är Rusty Cundieffs nya film. Förra året skrev och regisserade han »Fear of a Black Hat«, rapvärldens svar på »Spinal Tap«, och det här är hans version av »Tales From the Crypt«.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #13, Andres Lokko, Betyg 07, ,

[POP #13] Album: TAKE THAT – Nobody Else

TAKE THAT

Nobody Else

RCA/BMG

Miljoner gällt skrikande tonårsflickor kan inte ha fel. Take That har avundsvärda arslen. Men det är egentligen inte Howards barebottom eller ens gossegruppens charm-cheek-and-chests det rör sig om, när fansen fäster väggarna fulla med urrivna uppslag ur Smash Hits och övar danssteg framför »Sure«-videon på MTV. Det är själva ljudet av Take That de älskar, ljudet av vuxenliv, eller åtminstone ljudet av en popstjärnetaxi som kan ta dem bort från barndomen. Det är musiken som ger ansiktena liv och får dem att längta så intensivt. Det är hitsen som förför.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #13, Betyg 04, Kjell Häglund, ,

[POP #13] Album: NOBUKAZU TAKEMURA – Child’s View

NOBUKAZU TAKEMURA

Child’s View

Bellissima!/import

Det sägs att djävulen står för de bästa melodierna. Men den enda musiken som irrar runt med »Bob« i plymen, är den vi hittar i trip hopens mörkaste skogar, i trakterna kring ett Twin Peaks det gjorts mer än nog spektakel av. Ställda mot dessa omgivningar måste Takemuras tongångar vara platsen dit den stilfullaste easy listening kommer till när den far till Himlen.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #13, Betyg 09, Ola Törncrantz, ,

Kategorier