Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #20] Snart #20

Varför skickar ni all er ångest på vår demokrönikör!? Terry Ericsson är på krigsstigen.

It’s torture,like an itch you can’t scratch.
»It’s Torture«, Maxine Brown 1966

DEMOKRÖNIKÖREN SOM GICK upp för en kulle och kom ner från ett berg«. Det kanske vore en passande titel om jag använde hela demorasket som underlag till ett blodigt filmsynopsis. Den här sidan har känts aningen blodfattig ett tag, mest för att jag varit lite för hänsynsfull i de senaste krönikorna mot alla anemiska indietyper. Men nu ska det bli andra bullar. Jag är på krigsstigen efter att ha förstört en plågsamt vacker sommarhelg instängd med ännu ett gigantiskt demoberg. Jag ämnar slita er i stycken, indiesopor.

Läs hela artikeln

Annonser

Postat i:POP #20, snart, Terry Ericsson, , , , , , , , , , , , , , ,

[POP #20] Mike Mills

JON SPENCERS skivomslag vibrerar lika skönt som hans gitarrsträngar. De är formgivna av Mike Mills, en före detta teckningslärare från New York som gett Beastie Boys, Deee-Lite, Boss Hog, Sonic Youth och Kim Gordons coola klädmärke X-Girl lika snygga förpackningar. Brittiska skivbolaget Mo’Wax gillar honom så mycket att de för första gången gett ut en skiva utan musik [MWA 001]. Mike Mills tolvtummare »A Visual Sampler« med tipset »file under interior decorating« och omslagstext av Mike D innehåller i stället sex fina bilder, ett ark med klistermärken, ett ark med vykort och en maffig poster.

Postat i:POP #20,

[POP #20] The Blues Explosion på skiva

The Jon Spencer Blues Explosion

Caroline/import (1992)

Den officiella debuten. Föregicks av ett vinylalbum, »A Reverse Willie Horton«, som var något slags piratutgåva. Spencer lär ha godkänt utgivningen, men är i dag inte så pigg på att tala om plattan. Få har hört den, och ingen verkar sörja det. »The Jon Spencer Blues Explosion« är tyvärr inte heller riktigt lyckad. Ingredienserna finns där, den maniska energin säkert också, men plattan känns ändå lite uddlös.

Läs hela artikeln

Postat i:diskografi, Lennart Persson, POP #20, ,

[POP #20] The Jon Spencer Blues Explosion

Jon Spencer sliter rockhistorien i stycken. I somras tog världens tuffaste trio sin garagegospel till Sverige och mitt framför ögonen på POPs Lennart Persson exploderade Jon Spencer. Gång på gång.

JAG SER Jon Spencer Blues Explosion på årets Lollipop-festival. Och blir förälskad i en man så cool, så in i minsta detalj perfekt, att han bara måste vara Elvis och Ann-Margrets oäkte son, avlad i ett mörkt materialförråd bakom kulisserna under inspelningen av »Viva Las Vegas«.

Läs hela artikeln

Postat i:Lennart Persson, POP #20, , ,

[POP #20] Mauro Scocco

En eftermiddag ganska tidigt i september bjöd POPs Andres Lokko hem Mauro Scocco på kaffe, havreflarn och lite plattor. Bandet rullar:

JAY-Z FEATURING FOXXY BROWN

Ain’t No Nigga

— Det här har jag hört. Det är från östkusten i alla fall… ge mig en ledtråd.

Den är med på soundtracket till Eddie Murphys »The Nutty Professor«.

— Det har jag inte skaffat mig. Men jag känner igen refrängen.

Läs hela artikeln

Postat i:Andres Lokko, POP #20, ,

[POP #20] Om det är okej med dig, så kallar vi den POP!

OJ, VAD VI HAR saknat er. Ni kan inte tro hur långt sommarlovet har kännts när vi inte har haft någon POP att göra. Men nu tänkte vi hårdköra så där som vi brukar hårdköra under hösten. Och det här numret, som vi valt att kalla POP #20, är ju bara början. För alldeles, alldeles snart kommer ju nästa nummer och sedan kommer det ett till och sedan är det jul och, oj, vad mycket POP det ska bli.

Men just nu blev det mest rock. Här uppe på redaktionen pratas det redan om #20 i termer som »Det Stora Rocknumret«.

Läs hela artikeln

Postat i:POP #20

[POP #20] Fyra Medarbetare POP #20

IRMELIE KREKIN tog omslagsbilden av Jon Spencer. Hon har försörjt sig på sin kamera i sex år och riktat den mot allt från Islandshästar till Johnny Depp. POP-läsare minns hennes bilder av Björk, The Fugees, Beck, Mauro Scocco, Brainpool och pastischerna på klassiska skivomslag i #12. Dessutom har hon tagit omslagsbilder åt artister som Staffan Hellstrand, Sophie Zelmani och Pineforest Crunch. I fjol hade hon sin första egna utställning: »Vädret i morgon tisdag« som blandade blåmärken med sommaridyller. »När jag är ledig odlar jag lite basilika eller kliar en katt på magen.«

Läs hela artikeln

Postat i:POP #20, , , ,

[POP #20] Rocket From The Crypt

rocket_from_the_crypt_336_339

Klockspel, stämsång och blås. Soul, gospel och The E Street Band; allt det som amerikansk musik ska låta som. Det var det som fick Andres Lokko att ta på sig dansskorna och följa Speedo och hans kollegor från Oslo till London.

KLOCKAN ÄR STRAX efter nio på morgonen vid bagageutlämningen på Heathrow. Fyra norska affärsmän — klädda i kostym, skjorta och slips och sådana där kabinväskor som norska affärsmän brukar ha — har klättrat upp på ett av de rullande banden som ska spotta ut väskorna från flight BA761 från Oslo. Men bandet har stannat. En del av bagaget var lite för otympligt och fastnade på vägen upp. Så nu ligger det en gigantisk hög med stora svarta lådor i vägen för de norska affärsmännens väskor. Eftersom ingen annan orkar hjälpa till, och de som äger de stora rektangulära lådorna inte verkar vara i närheten, får bankirerna — eller vad de nu är för något — försöka lösa det här själva.

Läs hela artikeln

Postat i:Andres Lokko, POP #20, ,

[POP #20] Brainpool

brainpool_650_448

CORNWALL [POP] Det har gått mer än två år sedan sist. Den gången träffade Kjell Häglund fyra killar från Lund som bröt mot reglerna på den svenska popmusikens skolgård; det handlade om det bittra sveket och det stora bolaget. När de möts igen, i en liten by vid engelska kanalen, handlar Brainpool inte om någonting annat än bra musik.

OM MAN FÄRDAS med Paddington-tåget ända ner mot Penzance för att utreda vad Brainpool har i en liten by vid Engelska kanalen att göra, är valet av reselektyr inte svårt: det måste bli Julian Barnes senaste novellsamling »Cross Channel«. Inte bara för att alla berättelserna är belägna i gränslandet mellan England och Frankrike, och för att Barnes-läsning i Cornwall är som Homeros-läsning i Grekland, utan för att läget i den inledande storyn på ett så slående sätt korresponderar med läget för Brainpool.

Läs hela artikeln

Postat i:Kjell Häglund, POP #20, ,

[POP #20] Blixa Bargeld

blixa_bargeld_336_411

Einstürzende Neubautens filosofi var inte bara: du kan köpa en billig gitarr eller ett billigttrumset och spela själv, du behöver inte vara musiker, utan: du kan hämta eller stjäla några metallbitar, stenar, tomma plastdunkar och kedjor, och sedan kan du spela så mycket du vill, inte bara billigt utan alldeles gratis! Nu firar Neubauten femton år på barrikaderna och grundaren Blixa Bargeld — tillika hedersprofessor i poesi vid Wiens konstakademi och medlem i Nick Caves kompband — firar med att åka till Stockholm för att diskutera kollapsade byggnader med Sebastian Stebe.

VID EN FÖNSTERPLATS i en högt belägen hotellrestaurang i centrala Stockholm sitter Blixa Bargeld, vinglas i ena han den och cigarett i den andra, och lyssnar uppmärksamt medan jag berättar historien om hur stadsplaneraren Haussmann i 1800-talets Paris konstruerade långa, raka alléer, utformade som konstverk men med den inneboende avsikten att förhindra byggandet av barrikader. Alléerna kallades av samtiden för »det strategiska förskönandet«.

Läs hela artikeln

Postat i:POP #20, Sebastian Stebe, ,

Kategorier