Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #5:2] Snart #5:2

Snart nr205

Skriv bättre texter. Lås in era döttrar. Nu spritter festivalhormonerna i indiefarfar.

Time has told me
You’re a rare find
A troubled cure
For a troubled mind
And time has told me
Not to ask for more
Someday our ocean
Will find it’s shore

»Time Has Told Me«, Nick Drake

DET SENASTE HALVÅRET har visat att det finns en armada av uppstudsiga, talangfulla nya popband runtom i landet. Men på en punkt brister det fortfarande. Texterna. De stora textförfattare man hoppades skulle komma fram i kölvattnet av Kents Joakim Berg och bob hunds Thomas Öberg har lyst med sin frånvaro.

Och det är samma sorgliga visa den här gången. Jag kommer inte ihåg en enda textrad som berörde mig det minsta. Många stämningsfulla låtar. Många energiska och skruvade rocklåtar. En och annan fin sånginsats. Ett och annat rivigt instrumentsolo. Men inte en enda sketen rad som lägger sig som en strupsnara runt halsen eller som tröstar när allting i livet är motstånd, när det onda hela tiden tycks vinna över det goda. Vem som helst som upplevt ett förhållandes berg-och-dal-bane-skiftande känslolägen (eller saknaden efter ett förhållande) vet hur mycket en textrad kan betyda för humör och hälsotillstånd. Jag vet att hon är ledsen när Ron Sexsmith hörs från stereon och »So Young« går på repeat.

»And it’s hard to believe that time can heal us all inside, and bring to life this feeling that have died, remembering the way we felt about each other, love is like the rising sun in your eyes«. Tårar och uppförsbacke.

Och på andra sidan kan bultande migrän botas på två sekunder när jag kommer hem från en hemsk dag på jobbet och det sitter en lapp på dörren med ett textutdrag från vår låt med Belle And Sebastian.

Att det saknas begåvade textförfattare är inget nytt, men man undrar ju varför. Det måste finnas musicerande personer därute som drabbats av samma tragiska öde som fick Jason Molina, mannen bakom namnet Songs:Ohia, att kanalisera sin sorg och smärta i texter som rämnar av ångest, texter som inte lämnar någon oberörd. Vad sjunger ett svenskt underjordiskt popband om 1998? Jag vet inte. Det mesta går rakt igenom och försvinner. Inte den minsta skymt av socialt engagemang. Ingen som berättar en historia från verkligheten som framkallar känslor. Det är bedrövligt, rent ut sagt. Skärpning!

Sveriges produktivaste demoband Oracle måste vid det här laget ligga inne med bortemot hundra låtar. Jag har för länge sedan tappat räkningen på hur många demos de skickat, men gissningsvis minst en ny kassett varannan månad. Och nu måste de bara ges chansen att släppa något som fler än en handfull A&R-människor och demokrönikörer får höra. De har redan ett hållbart fullängdsalbum inom sig och låtar som poppiga »Doin’ Fine«, med epileptiska gitarrpartier, är nästan däruppe med Bad Cash Quartets mest febriga poppunkdängor. På outrot till »Shine + outro« manglar de på som en ostoppbar vårflod. Om de varit från USA hade de säkert fått fint klingande smeknamn som »the bastard sons of J Mascis« och liknande. De är djävulskt bra i alla fall.

Precis lika färdiga låter The Facer som haft mer tur än Oracle — de kan stoltsera med både förlags- (Sweden Music) och skivkontrakt (Fine Tone Recordings). Vilket är lätt att förstå när man hör deras glam boogie woogie-rock’n’roll. Ekon av Status Quo, Rolling Stones och T Rex har malts samman till ett tight sound, som sedan spetsats med en sångare som specialstuderat Brett Andersons teknik. Urban Holmberg, sångare i Tommy 16, har agerat producent och debutsingeln kommer vilken dag som helst.

Malmöiterna Smart Alec rör sig från modsstruttig pop på »Fuckwit« till Souls-kantigt uttryck på föredömligt korta »Snap!« och visar att de har ett drivet sound. Titeln på demon är »Good Luck, Mr Gorsky« och syftar på en kul historia om astronauten Neil Armstrongs granne. Den har vi inte plats att berätta här, men köp deras demo så får ni förutom lite lovande pop även en bedårande anekdot. Souls är en uppenbar influens även hos Espinoza 5, något som deras sångerska lär ha hört mer än en gång. Hon har också en del spår av Kristin Hersh i sin stämma, som funkar alldeles utmärkt till slo mo-countryn på »Screen«. Gitarrintrot på »Spirit« doftar Sundays lång väg och även om de ännu inte har några riktiga fullpoängare till låtar är dessa göteborgare helt klart ett av de nya popband som borde få förgylla festivaler i sommar.

Mer Göteborg. The Jam Of The Year tillhör den vid det här laget ganska uttjatade och överrepresenterade göteborgska rocktraditionen. Det är nästan så jag hoppas att unga rockmusiker i götet i stället börjar snegla åt sextiotalets lokala popgudar, Tages. Jag hittar nämligen inget hos TJOTY som inte redan Silverbullit och Mazarine Street gjort bättre. Boogiepianot, det bluesiga munspelet, Stooges, ja vi kan den visan nu. Att jag ändå nämner dem beror på ett par fräcka rocklåtar som går lite utanför Union Carbide-Ebbot-Iggy-mallen, särskilt den fint arrangerade »Heelah« inger visst hopp.

Från samma stad kommer Lextorp som lyssnat in sig på knarkflummiga psykedeliapoppare som Spiritualized och spetsar med små salta Joy Division-basgångar och vackra syntsjok. På »Devil’s Hash« får de rentav till något som kan liknas vid Suicides spöklika groove. Meditativ och flummig pop är formeln även för Huskvarnas Seamonster. De nämner själva influenser som Rocketship, Labradford och Mogwai och jag blir inte förvånad om de står långt fram på Tortoise Lollipop-spelning.

Ponderosa gör lo fi-tonande pop à la Cobolt, om än inte så långsam. De har en låt kallad »Low«, som förhoppningsvis är tillägnad Mimi Parkers ljuvliga band med samma namn. The Original Sin spelar en mer graciös typ av lo fi och har en anorakpopljudande sångare som snöat in på både Razorcuts och Seamonsters favoritband. Cricket kommer från Fagersta och gör popkryddad punkrock. Aningen enkelspårigt men med stor och avväpnande riffglädje. A Sense Of Reason gör rätt catchy pop och använder sig på ett snyggt sätt av klockspel. Valets är en sextett från Eskilstuna som fått hjälp i studion av Kents Harri Mänty med sin stämningsladdade melankoliska pop. Johnny Reptile (från Åmål!) har en sångare med engelskan som förstaspråk och frestar dessutom med powerpopgitarrer inte helt olika de som Casts flummiga ledare John Powers brukar tråka ut mänskligheten med. Johnny Reptile får också avsluta ännu en Snart-krönika med många fina pop- och rocklöften.

Nu börjar festivalhormonerna spritta i kroppen. När ni läser detta är många av oss snart på väg till Hultsfredsfestivalen och där är det som vanligt sex, droger och rock’n’roll som gäller. Och för att säga emot mig själv så klarar man väl egentligen inte av något särskilt mycket djupare än »I’m a firestarter« efter att ha supit sig snygg lagom till kvällsmörkrets utbrott. Därför väljer jag att gå på sommarlov med följande raka hälsning lånad från Coolio: »1, 2, 3, 4, get your woman on the floor«.

E-MAIL TILL TERRY: ericsson@ot.se

A SENSE OF REASON c/o Peter Åkesson, Majorsgatan 20, 57341 Tranås
CRICKET telefon 0223-15539
ESPINOZA 5 c/o Nils Nordgren, Plantagegatan 9, 41305 Göteborg
THE JAM OF THE YEAR c/o Magnus Andréasson, Gamla Varvsgatan I, 41459 Göteborg
JOHNNY REPTILE c/o Peter Emery, Smedgatan 14, 66234 Åmål, hemsida: http://come.to/johnny.reptile
LEXTORP telefon 031-24 72 33 (Henrik) eller 031-42 24 71 (Patrik)
ORACLE c/o Jonas Hasselgren, Bäckegatan 30 B, 41316 Göteborg
THE ORIGINAL SIN c/o Johan Jansson, Sturegatan 14:304, 75314 Uppsala
PONDEROSA c/o Olle Ekbom, Ortenmyrvägen 14D, 96151 Boden
SEAMONSTER c/o Björk, Långgatan 28, 56I34 Huskvarna
SMART ALEC c/o Jonas Mattsson, Föreningsgatan 87 A, 21214 Malmö
THE VALETS c/o Mårten Dahlquist, Nyforsgatan 53 6tr, 63220 Eskilstuna


Terry Ericsson

Postat i:POP vol 2 #5, snart, Terry Ericsson, , , , , , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: