Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #1:2] Burt Bacharach

Burt Bacharach

Andres Lokko ser en TV-dokumentär och minns en kväll när Burt Bacharach sjöng »A House Is Not a Home« i Stockholm.

FÖR BARA NÅGON vecka sedan, en sen lördagskväll, visade Sveriges Television en femtio minuter lång dokumentär om arrangören och kompositören Burt Bacharach. Jag hoppas att du såg den.

Läs hela artikeln

Annonser

Postat i:Andres Lokko, POP vol 2 #1, ,

[POP #1:2] Snart #1:2

Snart

Dundee, Emmaboda, Skånegatan. En stark indievind blåser bort alla cynismer från demospalten. Terry Ericsson är hemma igen.

Glass on the pavement under my shoe
without you is all my life amounts to

»Katy Song«, Red House Painters, 1993

HÅLL I BEPPEMÖSSORNA för jag har någonting viktigt att säga. Det var fyra år sedan sist, men nu kan jag med bestämdhet slå fast att det återigen går en indievåg över landet. Då, 1993, kände jag vindarna blåsa extra mycket när jag befann mig på Trästocksfestivalen i Skellefteå och såg hur många talangfulla svenska popband som helst. Nu, 1997, besöker jag Emmabodafestivalen för åttonde året i rad och upplever deras starkaste program sedan starten. Det är bara logiskt att arrangörerna slår sitt publikrekord med råge.

Läs hela artikeln

Postat i:POP vol 2 #1, snart, Terry Ericsson, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

[POP #1:2] Portishead

Portishead

Första gången Geoff Barrow satte sig i ett flygplan hamnade han i Tågarp. Det var fem år sedan och han scratchade skivor åt Neneh Cherry. Sedan döpte han en popgrupp efter sin hemstad och sålde skivor till världens alla reklambyråer. Nu sitter han och svarar på Sebastian Stebes frågor om knaster och Super-8-film på ett hotellrum högt över Manhattan.

EN FLICKA i tjugoårsåldern vänder sig med uppspärrade ögon och gapande mun mot sin tuggummituggande kompis.

»This is like fucking MTV Unplugged!«

Kompisen nickar instämmande.

»No kidding… Only this is fucking worse.«

Läs hela artikeln

Postat i:POP vol 2 #1, Sebastian Stebe, ,

[POP #1:2] Svenska röster

Svenska röster

POP knyter ihop åtta stämband. Sebastian Stebe håller fram mikrofonen.

Vad är bra sång?

MAGNUS CARLSSON: Det beror på. Jag tycker inte att man behöver kunna sjunga särskilt vackert. Det räcker att man har något att säga och sjunger det. Jag tycker till exempel att Joe Strummer sjunger skitbra, men det beror mycket på vad han sjunger om. Sedan kan Caruso vara perfekt för andra låtar.

Läs hela artikeln

Postat i:POP vol 2 #1, Sebastian Stebe, , , , , , ,

[POP #1:2] Jhelisa Anderson

Jhelisa Anderson

Jhelisa Anderson växte upp i Mississippi och flyttade till London för att bli sångerska. Efter att ha varit medlem i Soul Family Sensation och The Shamen solodebuterade hon med albumet »Galactica Rush« för tre år sedan. I vintras kom den mörka, mäktiga uppföljaren »Language Electric« där Jhelisa steg fram som Englands skönaste och mest experimentella soulvokalissa.

Läs hela artikeln

Postat i:Fredrik Strage, Jenny Bergqvist, POP vol 2 #1, , , ,

[POP #1:2] Photek

Photek

Photek heter egentligen Rupert Parkes och sprayade tunnelbanevagnar innan han blev junglekung. Nyligen släppte han debutalbumet »Modus Operandi« med arga, jazziga breakbeats. Rupert bor i lilla St Albans utanför London men funderar på att flytta till Tokyo. Han gasar runt i en Porsche när han inte snickrar musik.

Läs hela artikeln

Postat i:Fredrik Strage, Jenny Bergqvist, POP vol 2 #1, , ,

[POP #1:2] Bim Sherman

Bim Sherman

Bim Sherman är en jamaicansk reggaelegend bosatt i London. På sitt senaste album »Miracle« sjunger han världens vackraste soulreggae med mjuk, melankolisk stämma. Sin första singel »100 Years in Babylon« gick han själv runt och sålde på gatorna i Kingston. Nu är han en eftertraktad guldstrupe som samarbetar med bland andra Talvin Singh och Adrian Sherwood.

Läs hela artikeln

Postat i:Fredrik Strage, Jenny Bergqvist, POP vol 2 #1, , ,

[POP #1:2] Russel Senior

Russel Senior

Russel Senior spelade fiol i Pulp tills han tröttnade på livet som superstjärna och drog sig tillbaka till Sheffield. Det här är hans första intervju sedan uppbrottet med bandet. Han har skrivit ett gäng egna låtar men vet inte vad han ska göra med dem. Han har också funderat på att börja skriva artiklar igen (han blev medlem i Pulp genom att intervjua dem till sitt fanzine för tio år sedan) men säger att han inte är tillräckligt dum för att bli journalist.

Läs hela artikeln

Postat i:Fredrik Strage, Jenny Bergqvist, POP vol 2 #1, , , ,

[POP #1:2] Kate Radley

Kate Radley

Kate Radley spelar keyboards och framkallar underliga, atmosfäriska ljud i Spiritualized. När hon var liten spelade hon klarinett men lärde sig klinka på keyboards när pojkvännen Jason Pierce tog en paus från sitt dåvarande band Spacemen 3 och behövde en keyboardist till sitt nya projekt Spiritualized. I somras släppte bandet sitt fantastiska tredje album »Ladies and Gentlemen We Are Floating in Space«. Jason sov i en soffa medan POP pratade med Kate.

Läs hela artikeln

Postat i:Fredrik Strage, Jenny Bergqvist, POP vol 2 #1, , , ,

[POP #1:2] Max Décharné

Max Décharné

Max Décharné spelade tidigare trummor i Gallon Drunk och sköter nu keyboards och sång i Flaming Stars. Max hör till de få personer som kan sjunga, spela keyboards, dansa och dricka vin samtidigt. När han inte spelar musik jobbar han på biografen Screen on the Green vid Angel i London.

Läs hela artikeln

Postat i:Fredrik Strage, Jenny Bergqvist, POP vol 2 #1, , , ,

Kategorier