[POP #9:2] Stefania Malmsten

Stefania Malmsten
art director och ansvarig utgivare på Bibel.

— Lasse Sundh sa att vi skulle starta en poptidning med Andres och Pietro Maglio från SA. Samarbetet inleddes med att jag gjorde formen på SA, nummer 17 tror jag. Jag jobbade på nätterna och faxade korr till John L tills han berättade att han hade faxen i sitt sovrum och att det var jobbigt. Det var en intervju med Kurt Cobain i det numret. Jag använde typsnittet Pellefont som ser ut som handtextat. När jag och Lasse skulle göra POP kom vi på att Times var fint i stora grader så vi använde det. Och så beställde vi Monotype Grotesk. Sedan fortsatte vi använda de typsnitten och formulerade olika anledningar till varför.

Postat i:POP vol 2 #9, Stefania Malmsten, Personalfest!, Stefania Malmsten

[POP #8] Jag är bäst när jag mår dåligt

Yvonne från Eskilstuna, engelska Tindersticks och amerikanska Red House Painters, alla spelar de ledsen musik. Och de lutar sig tungt mot en lång, svart tradition. På sitt nya album »The Last Day on Earth« sjunger John Cale: »Broken hearts is good for business these days«. Cale kunde ha sagt samma sak 1864 eller 1964. Brustna hjärtan, uppgivenhet, pessimism och melankoli har alltid varit bra för affärerna. Inte minst inom populärmusiken. POP famlar i mörkret och lyssnar till ekon av glömda röster.

FÖREBILDERNA Nico (född Christa Päffgen) blev som chanteuse i Velvet Underground svartsynthetens gudinna och är för evigt en ikon för världens fatalister. Jim Morrison i Doors var, trots titlar som »The End«, en glad, dionysisk kille som tyvärr strax gick vilse bland heroin, meskalin. ödlor, och indianmytologi. Återfinns i dag på kyrkogården Père La Chalse — de ledsna popromantikernas kanske viktigaste vallfartsort. I slutet av 1960-talet förstod en hel rockvärld melankolins läkande verkan. Singer-songwriters nötte akustiska gitarrer och barstolar över hela västvärlden. Men några av förgrundsgestalterna hade inte särskilt stor nytta av den insikten. Nick Drake stoppade i sig alldeles för mycket antidepressiv medicin i sitt föräldrahem i Tanworth-in-Arden.

Postat i:Lars Nylin, POP #08, Stefania Malmsten, Lars Nylin, Stefania Malmsten

[POP #2] Ett och ett halvt år med Reeperbahn

MED UTGIVNINGEN av samlingen Reeperbahn 79-83 (recension sidan 26) står vi inför den första svenska åttiotalsretrovågen. Det här är bara början. Det kommer att ljugas mycket och det kommer att talas dunkelt och i gåtor men det här är vad det handlar om. Två flickor vars tidiga tonår sammanföll med början av åttiotalet.

Postat i:då, Lova Karlsson, POP #02, Stefania Malmsten, Lova Karlsson, Reeperbahn, Stefania Malmsten

[POP #4] En popstjärna under påverkan

Vad inspireras våra popstjärnor av, annat än försäljningssiffror och tidigare framgångar? Vad fick dem att hänge sig åt popmusiken? Minns de varför de stod och mimade framför spegeln? POP gjorde en Gallupundersökning bland delar av den svenska musikeliten.

---

Andres Lokko & Stefania Malmsten

---

Titiyo Jah – Svante Thuresson – Wille Crafoord – Rebecka Törnqvist – Magnus Börjesson – Carla Jonsson – Stakka Bo – Katty A. Ståhl

Postat i:Andres Lokko, POP #04, Stefania Malmsten, Andres Lokko, Stefania Malmsten

[POP #7] Zooverige

Är våra svenska popstjärnor riktiga superstjärnor med pudlar och limousiner eller är de som folk är mest, med hobbies och husdjur. POP frågade David Shutrick vilken bok han ska läsa när han får tid, varför De De:s vovve heter Ludde och vad Fredrik i Popsicle anser att man bör fylla en baskagge med för bästa möjliga ljud. Husdjuren tittade storögt på och lyssnade till sina mästares röster.

Lizzie / David Shutrick / De De / Dogge / Cecilia Nordlund, Souls / Meja / Fredrik Norberg, Popsicle / Magnus Karlsson, Happydeadmen

---

Jonna Bergh, Stefania Malmsten & Linda Norrman

Postat i:Jonna Bergh, Linda Norrman, POP #07, Stefania Malmsten, Jonna Bergh, Linda Norrman, Stefania Malmsten, Zooverige

[POP #12] Polly Jean Harvey

Om inte Polly Jean Harvey hade funnits hade vi tvingats uppfinna henne. För vet ni, och det här är sant, hon är helt äkta. Hon är på riktigt, hon besitter det allra dyrbaraste; som inte går att köpa; som inte låter sig intervjuas. POP:s Stefania Malmsten åkte till Dorset för en exklusiv pratstund med Polly. Och ingenting är sig riktigt likt.

SKIVBOLAGSMANNEN tar sin skinnjacka, jackar in Gavin Friday i bilstereon och sätter gasen i botten på M-4:an ut ur London. Förorterna blir landsbygd och Windsor, Woking och Reading svischar förbi. Precis när vi passerar urgamla kultplatsen Stonehenge byter han band och PJ Harveys »To Bring You My Love« fyller bilen.

Postat i:POP #12, Stefania Malmsten, PJ Harvey, Polly Jean Harvey, Stefania Malmsten

[POP #16] Tindersticks

Tindersticks har total kontroll över allt de gör, från trumpetsolon till skivomslag. Men det betyder inte att det finns någon plan bakom de sorgliga sångerna. Tindersticks behöver inte förklara sig, det är vi som så gärna vill förstå, som så gärna vill tro att det är våra sorgliga liv det handlar om. Men Stuart Staples vet att det aldrig är så sorgligt som du tror, det är mycket värre än så. Och han vet att den allra största tragedin är den allra största komedin. Stefania Malmsten tror att han sjunger om henne.

Postat i:POP #16, Stefania Malmsten, Stefania Malmsten, Tindersticks

[POP #17] Stereolab

De har framställt svår cocktail-musik med politiska texter i fem år nu. Lætitia & Tim berättar för Stefania Malmsten om musiken, Stereolab-paraplyerna och friheten.

Jag är inget men måste bli allt.
KARL MARX

Det du bestämmer dig för att vara, det är vad du är.
LÆTITIA SADIER, STEREOLAB

SÖNDAGSKVÄLL i en europeisk huvudstad i slutet av nittonhundratalet. En bar, en trappa ner i ett bostadsområde, full av förväntansfulla personer i pagefrisyrer och polisonger. Tim Gane och Lætitia Sadier från Stereolab har flugit in från London för att spela skivor och för att prata om sitt nya album. Men något har gått fel. Tim, han är lite rufsig och har en mönstrad skjorta, ser lätt panikslagen ut. Hundra stycken rara vinylskivor är försvunna i luftrummet över Nordsjön. Skivbolagsrepresentanten har fått kasta sig i en bil hem till Marcus Törncrantz — till vardags manager åt Bob Hund och mannen som gjorde den allra första intervjun med Stereolab — för att låna hans skivsamling.

Postat i:POP #17, Stefania Malmsten, Stefania Malmsten, Stereolab

[POP #14] Pulp

Sex personers långa färd mot stjärnorna och den bitvis tragiska historien om hur ett benigt miffo från Sheffield blev en hjälte för oss vanliga människor.

Jag brukar inte göra anteckningar innan spelningar för jag tycker att man alltid ska vara spontan, eller hur? Jag tycker att man ska vara i ögonblicket. Vi är här och ni är där — vi gör vår grej och så ser vi vad ni tycker. Men jag satt och funderade i tältet i dag och skrev faktiskt ner några saker. Jag ska se… ärtor, morötter, nej det var min shoppinglista. Okej, jag har sagt det mesta redan, man kan inte köpa känslor, man kan inte köpa något som är värt att ha. Och… om man verkligen vill något, då kommer det att hända. Jag tror på det. Det är faktiskt därför vi står på den här scenen efter 15 år, för vi ville att det skulle hända, förstår ni vad jag menar? Så om en gänglig fåne som jag kan göra det, och dom här människorna, då kan du också det, alright?
Jarvis Cocker till 100.000 besökare på Glastonburyfestivalen, den 24:e juni 1995.

Postat i:POP #14, Stefania Malmsten, Pulp, Stefania Malmsten

[POP #13] Plagg!

Romeo och Julia, peppar och salt, Dolce och Gabbana, kaffe och mjölk; popmusik och kläder. POP åkte runt till popstjärnorna i London för att kolla om de lever upp till myten eller om de också har hål i strumporna.

Postat i:Andres Lokko, POP #13, Stefania Malmsten, Andres Lokko, plagg, Stefania Malmsten