Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #21] Album: WINX – Left Above the Clouds

WINX

Left Above the Clouds

Nervous/import

Med tanke på hur drogig house Josh Wink komponerar är det lite märkligt att han privat är städad vegetarian, aktiesparare, simmare och nykterist. I och för sig ser han rejält knäpp ut. Ingen vit man har någonsin haft längre och tjockare dreadlocks; de blonderade testarna hänger som lianer över hans ansikte.

Läs hela artikeln

Filed under: Album #21, Betyg 06, Fredrik Strage, ,

[POP #21] Album: WILCO – Being There

WILCO

Being There

Reprise/Warner

Och hör ni något konstigt i bakgrunden, så kan det mycket väl vara bjällror. Phil Spector ler och Wilco har gjort en platta som gapar över en himla massa.

Läs hela artikeln

Filed under: Album #21, Betyg 07, Lennart Persson, ,

[POP #21] Album: ALAN VEGA/ALEX CHILTON/BEN VAUGHN – Cubist Blues

ALAN VEGA/ALEX CHILTON/BEN VAUGHN

Cubist Blues

Last Call/Amigo

Det kunde ha blivit hur pretentiöst som helst, men »Cubist Blues« är fräck. Sanslöst, överrumplande, anspråkslöst fräck.

Alan Vega, överlevare från ett Suicide som i slutet av sjuttiotalet var mer »New York sleaze« än något annat och Alex Chilton, musikalisk voodoopräst från Södern, möttes två nätter i en studio på nedre Manhattan. Ben Vaughn, skivsamlare och hobbyproducent och habil trummis, hjälpte till att hålla ihop saker och ting. Allt som hände, alla oljiga »grooves«, alla Vegas hippa och ibland inte så hippa texter, Chiltons fria utflykter på gitarr och piano, allt improviserades fram i ögonblicket. Det är inspirerat, förvånansvärt sammanhållet och Vega har inte sjungit så bra, så utstuderat nonchalant sedan han vässade klorna i »Wipeout Beat« på »Saturn Strip« för tretton år sedan.

Läs hela artikeln

Filed under: Album #21, Betyg 07, Lennart Persson, , , , ,

[POP #21] Album: SIMON FISHER TURNER – Shwarma

SIMON FISHER TURNER

Shwarma

Mute/MNW ILR

På vintern 1976 tog Simon Fisher Turner med sig skådespelarkollegan Robert Mitchum på en av Siouxie And The Banshees allra första konserter. Paret hade träffats under inspelningen av regissören Michael Winners remake av Raymond Chandlers »The Big Sleep«, och blivit så bra kompisar att Mitchum nästan gett Winner stryk efter att den sjuttonårige Simon fått en orättvist hård tillrättavisning.

Läs hela artikeln

Filed under: Album #21, Betyg 08, Sebastian Stebe, ,

[POP #21] Album: TRICKY – Pre-Millenium Tension

TRICKY

Pre-Millenium Tension

Island/PolyGram

I en scen ur Kathryn Bigelows framtidsdrama »Strange Days« glider Ralph Fiennes fram genom ett svart Los Angeles år 1999. Det är 48 timmar kvar till årtusendeskiftet och staden befolkas i huvudsak av galningar, knarkare, mördare och våldtäktsmän. Trickys »Overcome« dundrar i bilstereon medan flyende rånare kryssar mellan prostituerade, punkare och brinnande papperskorgar, och den militariserade polisen bankar skiten ur folk i vartenda gatuhörn. Det är självklart, rent av förutsägbart att det är just Trickys musik som får tjäna som ljudkuliss i denna illustration av det västerländska samhällets gigantiska och ödesdigra misslyckanden, och dess förestående sönderfall.

Läs hela artikeln

Filed under: Album #21, Betyg 04, Hanna Åberg, ,

[POP #21] Album: DIVERSE ARTISTER – Tokyo Invasion, Volume 1: Cosmic Kurushi Monsters

DIVERSE ARTISTER

Tokyo Invasion, Volume 1: Cosmic Kurushi Monsters

Virgin/import

Samtidigt som Japan har världens mest naivt stiliserade popestetik frodas i Tokyo världens i särklass mest extrema rockscen. Artisterna bakom de 22 spåren på den här överblicken tycks inte för ett ögonblick reflektera över vad som är omoget eller respektabelt, rätt eller fel, snyggt eller fult; de bara spelar på, med våldsam, desperat entusiasm, som om deras värld skulle gå under i vilket ögonblick som helst och allt som finns att uttrycka måste pressas fram omedelbart. Det finns inte en sekund över till vare sig tvekan eller eftertanke.

Läs hela artikeln

Filed under: Album #21, Betyg 08, Sebastian Stebe, , , ,

[POP #21] Album: SUPERSWIRLS – Filter

SUPERSWIRLS

Filter

Sesame/SGA

Eskilstuna-bandet Superswirls har redan jämförts med Stereolab, och deras musik har en hel del likheter med den brittiska duons: enkelheten, den läckra kombinationen av dansanta rytmer och keyboardtrixig schlagerpop, krautinfluenserna och syntpopen (allt från Kraftwerk till New Order). Det låter ofta väldigt trevligt, inte minst i »Everything’s Alright« som snuddar vid det berömda temat till filmen »Midnight Cowboy« — Fred Neils »Everybody’s Talking«.

Läs hela artikeln

Filed under: Album #21, Betyg 06, Terry Ericsson, ,

[POP #21] Album: SPEAKER – Well! Come Closer

SPEAKER

Well! Come Closer

Stockholm Label Group

Den stora kontraktskrivarhysteri runt okända svenska indieband som pågått det senaste året har redan börjat resultera i att grupper försvunnit innan de hunnit sätta igång på allvar. Och det finns oräkneliga exempel på huvudlösa kontrakteringar på samtliga storbolag.

Läs hela artikeln

Filed under: Album #21, Betyg 05, Terry Ericsson, ,

[POP #21] Album: THE SOUNDTRACK OF OUR LIVES – Welcome to the Infant Freebase

THE SOUNDTRACK OF OUR LIVES

Welcome to the Infant Freebase

Telegram/Warner

Det hjälpte inte att Steve Albini producerade Union Carbide Productions fjärde album »Swing«. Det blev ändå spiken i kistan på en karriär som inte gav så mycket mer än ett gediget kultrykte, drösvis med hyllande recensioner, främst i utländsk alternativpress, och minimal skivförsäljning. Det hörs att bandet går på tomgång på »Swing« och det är i efterhand rätt träffande att Ebbot Lundberg gäspar på omslagsbilderna. Men de album som föregick »Swing« var allt annat än sömniga, i mina ögon tre av de kanske tio bästa svenska rockplattorna någonsin.

Läs hela artikeln

Filed under: Album #21, Betyg 08, Terry Ericsson, ,

[POP #21] Album: SOUL FOR REAL – For Life…

SOUL FOR REAL

For Life…

Uptown/MCA

När brödrakvartetten Soul For Reals Heavy D-producerade debutskiva »Candy Rain« kom för två år sedan charmade den lördagsgodiset av vem som helst. Fjortonårige Jason beskrevs som en ung Michael Jackson, han och hans brorsor uppfyllde alla krav man kan ha på en pojkgrupp med röstresurser. De var snälla, söta, de sjöng bra och de hade likadana kläder. Nu är bröderna Dalyrimple två år äldre och om någon frågade dem skulle de säkert svara att de har mognat en hel del sedan debuten släpptes. Och jovisst, mognad är naturligt, det måste ske och innebär oftast något positivt. Men inte alltid. Popgrupper som mognar är det värsta som finns. Det är då bra melodier byts ut mot tuffa producenter, förvirrade skivomslagsleenden blir till mörka solglasögon och likadana kläder byts ut mot vältränade överkroppar och nedhasade byxor. Det är precis vad som har hänt med Soul For Real. Heavy D och Terri Robinsons trevliga envälde har ersatts med en hel armé producenter och låtskrivare. Jasons bröder, som nu är 20, 22 och 23 år gamla, har fått sina körroller utökade genom att ta av sig tröjorna och flexa rutorna likt riktiga män.

Läs hela artikeln

Filed under: Album #21, Betyg 05, Johanna Swanberg, ,

Kategorier