Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #5:2] Bra för att vara svenskt

För bra för att vara svenskt nr205

1

BOB HUND

Nu är det revolution på gång, jag tycker att väntan börjar bli lång

singel, Silence/MNW Distribution

»Jag ligger här och tänker ut, hur vi ska få vårt land på fötter bäst, jag vill att allt ska bli som vanligt, men ändå är det det jag fruktar mest«. I ett apolitiskt musikklimat är det typiskt att det är just Thomas Öberg och bob hund som knyter nävarna i luften och ropar efter revolution. På extraspåret »Jag tror jag är kär« går de ner i garaget och gör en cover av den obskyra Velvet Underground-låten »Guess I’m Falling in Love«. Resultatet blir något som Wilmer X och Svenska Popfabriken-banden drömt om i två decennier. bob hund är bäst, ingen protest.

2

ORUP

Låt mig äga dig

CD-spår på »Teddy«, Warner

Orups schlagerkarneval på »Teddy« är ruskigt ojämn, men »Låt mig äga dig« är fantastisk, det bästa han skrivit sedan »Magaluf« och »Linda sa« — myndig dollardisco med Temptations-harmonier och stråkar söta som socker.

3

FLYERS

Young & Stupid

tolva, Velocity

Sveriges svar på Fatboy Slim gör en avstickare till houselabel i New York. Börjar som stojig »Daft House« och glider gradvis över i lycklig Philly-disco. Absolute Boogie!

4

BOB HUND

Nu är det revolution på gång, jag tycker att väntan börjar bli lång

singel-titel

5

ULF LUNDELL

Nadja

LP-spår, »Män utan kvinnor«, EMI

Att Lundells julsingel var mästerlig förstod de flesta, men »Män utan kvinnor« tycks ha gått många spårlöst förbi. Det är märkligt, för precis som »Xavante« är det i den nästan helt akustiska inramningen man verkligen stannar upp och lyssnar på vad han berättar. »Män utan kvinnor«, som kom redan i november, envisas med att bara växa och växa. Och den allra vackraste sången är »Nadja«, ännu ett i raden av kärleksbrev som skickats iväg för sent.

6

PROMOE

Denmark Style

tolva, Fondle ‘Em Records

Att man en gång skulle få höra inledningsfrasen »yo, this is Promoe from Looptroop, Västerås« på en tolva där MC Search och Company Flow medverkar — under namnet The Boulevard Connection — och som är utgiven av New Yorks stenhårda hip hop-etikett Fondle ‘Em var en smula oväntat. Att sedan Promoes bidrag »Denmark Style« handlar om att ta färjan till Köpenhamn för att köpa skivor gör inte saken sämre. Och det lär knappast bli sista gången som Promoe och Looptroop representerar Västerås i det stora äpplet.

7

BRODER DANIEL

I’ll Be Gone

demo, Telegram

Den plastiga pudelrocksproduktionen av »Broder Daniel Forever« har flyttat bandets position närmare en svensk motsvarighet till Bad Religion än till Modern Lovers, men på samlingsvolymen »DoloresTelegram« finns en orörd pärla. Medan resten av bandet spelade TV-spel gjorde stjärngossen Henrik Berggren en helt egen demoversion av singelspåret »I’ll Be Gone«. Punk.

8

FIRST FLOOR POWER

spelning på Tantogården 98 04 21

Malmöiterna First Floor Power gör sin första Stockholmsspelning och intar positionen som 1998 års mest lovande demoband. En förvirrande blandning av stram surfrock, klassiska girl groups och innovativ slackerrock som hämtar stilkänsla från Suicides helvetesrockabilly och Berthold Brechts olyckliga dramer. Helheten må knaka lite i fogarna, men alla ingredienser till ett förstklassigt, eget och avigt popband finns där.

9

WHALE

Crying At Airports

trumbreaks på LP-spår

Lite väl Massive Attack-flörtande låt från kommande albumet »All Disco Dance Must End in Broken Bones«. Men det släpiga, nikotindåsiga groovet fungerar fint. Och när Da Cream från Addis Black Widow babblar bland ekouppfuckade trummor känns det som om Whale fortfarande bryr sig.

10

JONAS ALMQVIST

Wrappin’ Up the Century

demo

Journalisten och MC-knutten från Lädernunnan leker med tickande trummaskin och ödsligt kabarépiano. Kassetten innehåller bara instrumentala låtskisser, de flesta knappt en minut långa, men de rasslar genom huvudet likt repade Super 8-filmer.

11

ORACLE

Cowboy

demo

Ekot av amerikanska gitarrgiganter som Sonic Youth, Dinosaur Jr och Smashing Pumpkins studsar mellan högtalarna när Sveriges mest ambitiösa demoband presenterar ännu en kassett full av larmande och obevekligt kaxig gitarrpop. Oracle är mästare på att kombinera gitarrmangel med bitska poplåtar på ett sätt som för tankarna till Bad Cash Quartet. Boxaren Mohammad Alis motto var att »sticka som ett bi«; när Oracle slår gitarrerna i förstärkarna blir resultatet ett uppretat bålgetingbo.

Postat i:POP vol 2 #5, , , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: