Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #6:2] Album: ELVIS COSTELLO & BURT BACHARACH – Painted From Memory

ELVIS COSTELLO & BURT BACHARACH

Painted From Memory

Mercury/PolyGram

Brytningen med textförfattaren Hal David tog rätt hårt på Burt Bacharach under sjuttiotalet. Båda var sura och stämde varandra i långdragna rättsprocesser. David tyckte han förtjänade mer av äran för hitsen; Burt tappade tålamodet under sitt hårda slit med musiken till Hollywoodkaoset »Lost Horizon«, där Hal fick lika mycket pengar men inte gjorde annat än, som Burt uttryckte det, »spelade tennis«.

Läs hela artikeln

Postat i:Album vol 2 #6, Betyg 10, Kjell Häglund, , , ,

[POP #6:2] Album: BELLE AND SEBASTIAN – The Boy With the Arab Strap

BELLE AND SEBASTIAN

The Boy With the Arab Strap

Jeepster/Virgin

»Belle And Sebastian were the product of botched capitalism. It would be nice to say they were the children of socialism, but it would be a fib«

Belle And Sebastian skriver i omslagstexten till sitt andra album »If You’re Feeling Sinister« att de nog är bluffsocialister. I själva verket är Belle And Sebastian det ärligaste, det mest genuina, det minst bluffande band jag hört sedan jag började lyssna på popmusik — och att de är socialister i själ och hjärta är uppenbart.

Läs hela artikeln

Postat i:Album vol 2 #6, Betyg 10, Terry Ericsson, ,

[POP #5:2] Album: LUCINDA WILLIAMS – Car Wheels on a Gravel Road

LUCINDA WILLIAMS

Car Wheels on a Gravel Road

Mercury/PolyGram

Måndagen den 30 mars i år gav Rick Rubin upp. Då satte han sin signatur på det papper som gav skivbolaget Mercury rätt att ge ut den platta med Lucinda Williams han ägnat flera år att bråka med henne om.

Läs hela artikeln

Postat i:Album vol 2 #5, Betyg 10, Lennart Persson, ,

[POP #2:2] Album: PAUL SIMON – Songs From the Capeman

PAUL SIMON

Songs From the Capeman

Warner

Första gången hörs bara männen. Fyra både sockrade och salta satinröster som formar ett varmt, smekande läte:

»Oooh-wa-wa, Oooh-wa-wa, oooh-wa-wa, aaah! Oooh-wa-wa, oooh-wa-wa, oooh-wa-wa, yeah-eh-eh, oooh-wa-wa, oooh-wa-wa, oooh-wa-wa, oooh-wa-wa, aaah-aaah!«

Läs hela artikeln

Postat i:Album vol 2 #2, Betyg 10, Kjell Häglund, ,

[POP #22] Album: DAFT PUNK – Homework

DAFT PUNK

Homework

Source/Virgin

»Keith Richards?
Oh, C’mon now.
Keith’s past it.
He’s had his day.«

(New York Dolls intervjuade av Nick Kent i januari 1974)

Läs hela artikeln

Postat i:Album #22, Andres Lokko, Betyg 10, ,

[POP #12] Album: TRICKY – Maxinquaye

TRICKY

Maxinquaye

4th & Broadway/PolyGram

Det mest tröttsamma och missriktade gnället mot den moderna studiocentrerade musiken är att »de spelar ju inga riktiga instrument«. Vem bryr sig? Eller, för att tala med Phil Spector: »It’s what’s in the grooves that counts«.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #12, Betyg 10, Lennart Persson, ,

[POP #7] Album: MORRISSEY – Vauxhall And I

MORRISSEY

Vauxhall And I

His Masters Voice/EMI148

»In my own strange way I’ve always been true to you« (»Speedway«) Plötsligt dras en motorsåg igång. Den dränker musiken och försvinner inte förrän Morrisseys röst stänger av den med en text om ett mord, berättad ur offrets synvinkel.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #07, Andres Lokko, Betyg 10, ,

[POP #14] Album: EMMYLOU HARRIS – Wrecking Ball

EMMYLOU HARRIS

Wrecking Ball

Grapevine/Kommunikation

»Wrecking Ball« låter inte som något annat ni någonsin hört med Emmylou Harris. Det här är bättre. Och det är definitivt första gången ni hör Harris tolka Jimi Hendrix…

Utan att på något vis förringa älskade plattor som »Blue Kentucky Girl«, »The Ballad of Sally Rose« eller »Angel Band« så känns det här tveklöst som hennes modigaste, vackraste och själsligt mest brännande platta hittills. Att en sån platta kommer efter tjugofem år som kompromisslös och kvalitetsmedveten artist är både förvånande och hoppingivande.

Läs hela artikeln

Postat i:Album #14, Betyg 10, Lennart Persson, ,

Kategorier