[POP #1] Paul Weller

PAUL WELLER åker tåg! Paul Weller sitter naken i gröngräset! Paul Weller på japansk Tv! Paul Weller på söndagspromenad med barnen! Paul Weller live i San Francisco! Paul Weller talar om livet efter trettio! Paul Weller analyserar rockpoesi! Paul Wellers pappa är tjock! Paul Weller kramar tyska fans!

Filed under: Andres Lokko, POP #01, Andres Lokko, PAUL WELLER

[POP #4] Album: PAUL WELLER – Wild Wood

PAUL WELLER

Wild Wood

Go! Discs/PolyGram 828 435

För tre år sedan anmälde sig Paul Weller tillsammans med en god vän, The Cappuccino Kid, till en kvällskurs i italienska. Efter bara ett fåtal lektioner tröttnade de. Inte för att det var tråkigt att plugga genitivändelser, utan för att motivationen saknades.

Filed under: Album #04, Andres Lokko, Betyg 07, Andres Lokko, PAUL WELLER

[POP #25] Album: PAUL WELLER – Heavy Soul

PAUL WELLER

Heavy Soul

Island/PolyGram

Jag ger upp. Paul Weller har jammat in sig i en återvändsgränd och har inte en tanke på att försöka ta sig ut.

Ibland är det bara Brendan Lynchs psykedeliska produktion och hans mixar som räddar »Heavy Soul«, Paul Wellers fjärde soloalbum, från att fullkomligt sjunka ner i ett självgott och internt muskelrockhelvete, i en träig jamsession som aldrig tar slut.

Filed under: Album #25, Andres Lokko, Betyg 04, Andres Lokko, PAUL WELLER

[POP #4] Paul Weller

Det är drygt ett år sedan Andres Lokko senast spenderade en afton med en av popvärldens sämsta chaufförer och mest inbitna kedjerökare. Hög tid för ett nytt möte alltså.

»JAG HADE NOG ALDRIG köpt bil om det inte varit för ungarna. Men jag hyrde den här på Hertz för två år sedan och sen när jag skulle lämna tillbaka den hade barnen redan hunnit sätta sin egen prägel på bilklädseln«, säger Paul Weller och svänger in sin röda Ford på en liten bakgata i Londons S:t Johns Wood. Han lutar sig fram och pekar upp mot ett brunt, ganska oansenligt, sextiotalshus.

Filed under: Andres Lokko, POP #04, Andres Lokko, PAUL WELLER

[POP #13] Album: PAUL WELLER – Stanley Road

PAUL WELLER

Stanley Road

Go! Discs/PolyGram

Under fyra av sina sju år som medlem i The Jam var Paul Wellers världsbild väldigt svart-vit. Det var först när hans rastlöshet, hans obstinata personlighet och hans ovilja att göra något som förväntades av honom, tog överhanden som hans värld och hans sånger började anta fler färger än bara svart eller vitt.

Filed under: Album #13, Andres Lokko, Betyg 09, Andres Lokko, PAUL WELLER