Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #21] Album: TRICKY – Pre-Millenium Tension

TRICKY

Pre-Millenium Tension

Island/PolyGram

I en scen ur Kathryn Bigelows framtidsdrama »Strange Days« glider Ralph Fiennes fram genom ett svart Los Angeles år 1999. Det är 48 timmar kvar till årtusendeskiftet och staden befolkas i huvudsak av galningar, knarkare, mördare och våldtäktsmän. Trickys »Overcome« dundrar i bilstereon medan flyende rånare kryssar mellan prostituerade, punkare och brinnande papperskorgar, och den militariserade polisen bankar skiten ur folk i vartenda gatuhörn. Det är självklart, rent av förutsägbart att det är just Trickys musik som får tjäna som ljudkuliss i denna illustration av det västerländska samhällets gigantiska och ödesdigra misslyckanden, och dess förestående sönderfall.

Att lyssna på hans musik är som att lyssna på en otäck film, och möjligen är det en av förklaringarna till hans egentligen osannolika framgång.

Tricky, precis som filmregissörer, spelar på den fasa och förtjusning vi känner inför framtiden och den lockelse som skildringar av en morgondag bestående av droger, våld och degenererad sexualitet utövar på oss.

Nu tror jag inte att de musikaliska bilder han målar upp på »Pre-Millenium Tension« är några profetior om hur vår värld ser ut; framför allt är det väl bilder av hur det ser ut inne i hans eget huvud.

Eftersom Trickys musik till största delen baseras på de hjärnspöken och inneboende demoner han ständigt brottas med får han aldrig tillåta sig att bli förutsägbar och spekulativ. På »Maxinquaye« var denna inblick i ett skruvat psyke en ömsom skrämmande, ömsom underhållande, men hela tiden fascinerande upplevelse, och vilka fantasier han än hängav sig åt kändes det aldrig sökt.

När jag lyssnar på »Pre-Millenium Tension« har jag svårt att kväva en gäspning. Galenskapen förefaller fabricerad, vad som tidigare kändes unikt har förfallit till ett kalkylerande konstgrepp, och visst kunde bristen på nytänkande ha ursäktats om åtminstone melodierna och klangerna varit i paritet med »Ponderosa«, »Pumkin« eller »Strugglin«. Men det är de inte.

»Pre-Millenium Tension« är en skiva enbart för Tricky själv, möjligen hans terapeut och för de riktiga hard core-fansen.

Hanna Åberg

Annonser

Postat i:Album #21, Betyg 04, Hanna Åberg, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: