LENNY KRAVITZ
Are You Gonna Go My Way
Virgin/EMI VUS 60
Ännu en av Lennys förutsägbara nostalgiska pastischer, och som väntat mera »rock« än den klassiskt stilrena flickpopen han producerade för Vanessa Paradis senast.
Men »Vanessa Paradis« hörde till fjolårets allra bästa album och Kravitz hade enligt min åsikt hittat sin roll i låtskrivarens och producentens. Visst, han sjunger jättebra och ser fantastisk ut också, men det är något som inte stämmer med hans soloplattor.
Klichéerna blev inte bara mer legitima när han gjorde en flickpop-LP, de utgjorde till och med en estetisk dimension i sig själva. Men när Lenny själv ställer sig i rampljuset reducerar snarare all denna smarta rockhistoriska imitationskonst den kreativa trovärdigheten. Kravitz är en hejare på att återskapa sounds och feelings från gångna decennier, men har han egentligen några egna? Likt en möbeldesigner eller krukmakare är han en utmärkt hantverkare som, alldeles felaktigt, utmålar sig själv som konstnär.
En jämförelse med Prince, och dennes toppform mellan »Purple Rain« och »Parade«, är obarmhärtigt avslöjande.
Kjell Häglund
Filed under: Album #02, Betyg 04, Kjell Häglund, Kjell Häglund, Lenny Kravitz
Tidskriften POP revisited 