AIMEE MANN
I’m With Stupid
Geffen/MCA
Denna ypperliga sångerska, med förflutet i åttiotalsbandet Til’ Tuesday, kommer nu med sin andra soloplatta — en sprudlande historia som flirtar och flinar flickaktigt med lyssnarna; som knycker med höften, himlar med ögonen och trevar efter ens plånbok i samma andetag.
Själva basen på albumet är traditionellt tillagad — men finurligt kryddad — pop och rock, ungefär som när brittiska Squeeze var som bäst, eller som när Don Dixon och Mitch Easter hittade på hyss i kontrollrummet.
Här finns en spänst och vigör som får melodierna att leva ett eget liv, bortom alla vardagströtta klichéer — tack vare bland andra Glenn Tilbrook och Chris Difford från, just det: Squeeze. Deras »That’s Just What You Are« är ett sådant exempel.
Ett annat äss i leken är den före detta Suede-medlemmen Bernard Butler, vars gitarrspel svider både länge och väl. »I’m With Stupid« är i mångt och mycket en dröm för den händige luftgitarristen, med många fula tricks och oväntade vändningar att härma.
Till detta ska läggas Manns säreget uttrycksfulla och laddade röst, som surfar fram på den ena harmoniskt uppbyggda vägen efter den andra. Ibland dramatiskt och hetlevrat romantiskt (som i titelspåret), ibland lekfullt obekymrat (som i »Superball«).
Micke Widell
Filed under: Album #15, Betyg 08, Micke Widell, AIMEE MANN, Micke Widell
Tidskriften POP revisited 