Det är en dåsig semestermåndag nere vid hamnen i Bristol. Hon anländer på minuten till The Mud Dock, en kombinerad seafoodrestaurang och cykelaffär. Hon ser så vanlig ut. Visserligen lika smal och blek som alltid, men med sin drygt knälånga, snäva svarta kjol, sitt knallröda linne och sina kolsvart färgade hårlockar påminner hon om otaliga indietjejer Håkan Steen sett i Hultsfred och Roskilde under den gångna sommaren. PJ Harvey är tillbaka för att ge oss sin kärlek och prata om blues, mammas och pappas skivsamling och sitt fjärde album »Is This Desire?«.
FÖRSTA GÅNGEN jag hörde Polly Jean Harvey var i en skivbutik på Sandgärdsgatan i Växjö, en eftermiddag sommaren 1992. Somrarna i Växjö brukar präglas av en rätt kvävande dvala. Ingen är kvar, inget händer och när man lärt sig minigolfbanan på Spetsamossen utantill och suttit några kvällar på Lagerlunden kommer tristessen krypande.
Filed under: Håkan Steen, POP vol 2 #6, Håkan Steen, PJ Harvey, Polly Jean Harvey
Jag har inledningsvis svårt att se poängen i att ge ut demoversionen av en platta som redan i färdig form är så rå och primitiv som PJ Harveys »Rid of Me«. Vad skulle det kunna ge, mer än onödiga kunskaper om hur mycket en låt förändras under resan från tillblivelse till fullbordat verk?
Sångerskan och låtskriverskan Polly Jean Harvey tillhör verkligen inte de artister som stryker sina lyssnare medhårs. Visst kan hon låta naiv och förledande oskuldsfull, men plötsligt rycker hon till så att det svider i hårbotten. Kanske är det denna lite labila kombination av ömma omfamningar och råa knuffar som gör hennes musik så levande, omedelbar och okonstlad.
