[POP #9:2] Kevin Rowland – »Labelled With Love (I’ll Stay With My Dreams)«

Kevin Rowland
»Labelled With Love (I’ll Stay With My Dreams)«
(Från »My Beauty«) Creation/Sony

»My Beauty« är inte bara årets bästa album, utan också det mest provocerande. Den största provokationen ligger dock inte i Rowlands stay-ups och pärlcollier, utan i hans sätt att trotsa vad popmusiken får vara och göra.

Filed under: Martin Jönsson, POP vol 2 #9, Kevin Rowland, Låtar 1999, Martin Jönsson

[POP #9:2] Kevin Rowland

Få artister, döda eller levande, har offrat så mycket blod, svett ock tårar på sin konst som Kevin Rowland. 1982 låg han och Dexys Midnight Runners etta på alla hitlistor med »Come on Eileen«. Sedan släppte de »Don’t Stand Me Down«, det bästa album som någonsin spelats in, ock sedan gick allt åt helvete. Kevin Rowland sjönk så djupt som man kan sjunka. Han bodde i ockuperade rivningskåkar, alla miljoner han tjänat gick till kokain ock hans enda vänner var knarklangarna…
…till slut var han så paranoid att han trodde att det bodde rockjournalister i kylskåpet. Det tog honom fjorton år att hitta hem. Att hitta den största kärleken av alla och lära älska sig själv. Och att spela in »My Beauty«, coveralbumet där han låter som världens största soulsångare. Och det har inte varit så jävla lätt för Andres Lokko heller. Han har väntat halva sitt liv på att få intervjua Kevin. När han äntligen får göra det, på ett hotell i Bayswater, blir det den största, viktigaste och sista artikel han skriver i POP. Han är klar nu.

»Too bad to know better, too much to fit in, full of Redding’s kind words, they could have changed everything«.

Omslagstext till »Too-Rye-Ay«, 1982

READING. Klockan är tjugo minuter över fem. Det är lördag, sista helgen i augusti. En tunnhårig 46-åring man i en blå sarong och jeansjacka går in på Readingfestivalens stora scen. I mitten står bara en mikrofon. Promenaden fram till scenkanten är den längsta i hans liv.

Filed under: Andres Lokko, POP vol 2 #9, Andres Lokko, DEXY'S MIDNIGHT RUNNERS, Kevin Rowland

[POP #5+6] England drömmer

O England. Det här är en subjektiv historia. För att alla andra historier är ointressanta. Historien om ett livslångt sökande och de ledtrådar som leder till ett litet skivbolagskontor i Londons Soho 1993. Det handlar om två författare och ett antal popgrupper som sökte samma sak. Andres Lokko tog en sista minuten-resa. Det här är hans historia.

O Pioneers! O can be whatever you want it to be. Oasis, obsessive, obstinate, odd, one off, onomatopoetic, outdo, outlaw, outrage, out-sider, outspoken. O anything. Bear that in mind.

KEVIN PEARCE

PÅ 72 WARDOUR Street, två trappor upp bakom en flaggblå dörr, springer tio yrvakna personer omkring i ett rum som knappt är större än ett svenskt badrum av standardstorlek.

Filed under: Andres Lokko, POP #05+06, Andres Lokko, DEXY'S MIDNIGHT RUNNERS, Kevin Pearce, Kevin Rowland, Paolo Hewitt