Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #9:2] Randy Newman – »Shame«

Randy Newman
»Shame«
(Från »Bad Love«) Dreamworks/Universal

Ingen bryr sig om Randy Newman längre. Han är en sur gammal kuf som snöat in på Faust och gör trist musik till trista filmer och som borde fortsatt göra skojiga sånger om rednecks och dvärgar. Sådan är den cementerade bilden av honom och därför var det knappt någon som reagerade när han plötsligt gjorde sitt mest personliga album; så rörande att det fortfarande stockar sig i halsen när jag lyssnar på det.

Visst, det finns fnisshögtider på »Bad Love« också — saker som »The Great Nations of Europe« och »The World Isn’t Fair« — men framför allt finns där sånger som inledningshymnen »My Country«, där han helt utan ironi sjunger om sitt Amerika och sitt mikrokosmos. »Feelings might go unexpressed, I think that’s probably for the best. Dig too deep, who knows what you might find«.

Och så finns där »Shame«. En elegant uppjazzad pianoblues från New Orleans, där han sjunger från en barstol rakt in i flaskan, även om orden vänder sig till en kvinna. »So what’s good of all this money I’ve got, if every night I’m left here all alone? It’s a gun that I need«. Det är desperata tider och han sjunger om att sjunka så lågt att man varken kan eller vill ta sig upp. Bara hoppet om hennes förlåtelse håller honom vid liv.

Precis som Kevin Rowland pratar han också mitt i sina egna sånger. Men medan Rowland kommenterar att det är »such a beautiful choir, singing just for you« ber Randy kören hålla käften. »Shut up!… Will you stop that please« säger han när körsångerskorna mässar sitt »Shame, shame, shame«. Till slut tystnar de och Randy får säga sina slutord: »You know I have a Lexus now. I don’t get out much. You know what I’m saying? Come on home«.

Och plötsligt faller masken av clownen och man inser att Randy Newman egentligen aldrig varit rolig. Han sjöng att det var ensamt på toppen och vi trodde att det var ironi och satir, men det var nog bara precis det han menade. Ensamt.


Martin Jönsson

Postat i:Martin Jönsson, POP vol 2 #9, , ,

One Response

  1. […] Nanja Man – »Light Foot« Native Soul feat. Oliver Cheatham – »Our Day Will Come« Randy Newman – »Shame« Jim O’Rourke – »Prelude to 110 Or 220/Women of the World« Beth Orton – »Pass […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: