Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #9:2] The Triffids – Wide Open Road

The Triffids - Wide Open Road

The Triffids
Wide Open Road

[Hot, 1985]

VAR som helst i världen kan man drabbas av the blues. David McComb drabbades på sjuttiotalet i en liten kuststad norr om Perth på Australiens västkust. 10 år senare fanns han i London för att med sitt Triffids äntra Mark Angelos studio i Harrow Road. Ett av resultaten blev den här bombastiska symbiosen av Jim Morrison, sentimental country och billigt rött vin från Marigolds spritshop intill studion. »I wake up in the morning — thinking I’m still by your side — I reach out just to touch you — then I realise«, sjunger McComb ödesmättat och får tänja rösten till det yttersta för att få plats i Gil Nortons lätt överarbetade arrangemang och produktion. »Wide Open Road« är hämtad från ett av indiepopens starkaste album — »Born Sandy Devotional«. McComb avled tidigare i år. Engelska Mojo skrev i sin minnestext att Triffids är pophistoriens mest underskattade band. Det kan vara så.


Lars Nylin

Postat i:Lars Nylin, POP vol 2 #9, , , ,

One Response

  1. […] Our Secret 54. Dinosaur – Repulsion 55. The Loft – Up the Hill and Down the Slope 56. The Triffids – Wide Open Road 57. Felt – Ballad of the Band 58. McCarthy – Red Sleeping Beauty 59. Shop Assistants […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: