Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #9:2] Subway Sect – Ambition

Subway Sect - Ambition

Subway Sect
Ambition

[Rough Trade, 1978]

THE Subway Sect tillhörde de ursprungliga punkbanden. De startade 1976, delade replokal och manager med The Clash. Medan alla andra i den första vågen av punkband skrev kontrakt med storbolag förblev Subway Sect väldigt mycket indie.

Den här singeln var ett sorts genombrott. Inte för The Subway Sect och deras sångare Vic Godard. De förblev ett synnerligen obskyrt band, och Vic Godards solokarriär var rätt misslyckad. Men Subway Sect var först med en attityd som under de kommande åren skulle komma att få en enorm betydelse. Omslagets bilder på Vic Godard var, tillsammans med de bilder som publicerades i engelsk musikpress när singeln släpptes, något helt nytt. Han ser ut som en hjälte ur den nya vågen — den franska nya vågen, det vill säga. För den som ser omslaget i dag är det förmodligen obegripligt. Han är snygg, visst. Vindrufsigt och aningen längre än välklippt pojkaktigt hår med antydan till polisonger, tweedkavaj och en rutig skjortkrage som sticker fram under en tröja. Inget speciellt med det, kan tyckas. Men 1978 hade ingen, absolut ingen, sett ut på det viset sedan 1962.

»Ambition« är snärtig punkpop byggd runt ett orgelriff, uppbackad av en drivande gitarr. Men det som gör den speciell är just ambitionen. Godard är inte ute efter den perfekta treminuterspopsingeln. Att både A- och B-sidans text är tryckt på omslaget visar vad det handlar om, i synnerhet baksidans text:

»You make guitars talk information
That tells you what to do …
We oppose all rock and roll
It’s held you for so long
you can’t refuse
it’s too much to lose«.

Det handlar lika mycket om att framföra en text som att hamna på Top Of The Pops. Att kombinera litterära ambitioner med pop på det här sättet har många gjort sedan dess: Morrissey, Scritti Polittis Green Gartside, Luke Haines i The Auteurs. En del har gjort det bättre, men Vic Godard gjorde det först.


Ola Andersson

Postat i:Ola Andersson, POP vol 2 #9, , , ,

One Response

  1. […] Less Than Zero 8. Metal Urbain – Paris Maquis 9. Buzzcocks – Spiral Scratch EP 10. Subway Sect – Ambition 11. Gang Of Four – Damaged Goods EP 12. Rudi – Big Time 13. The Cure – Killing an […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: