Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #9:2] Buzzcocks – Spiral Scratch EP

Buzzcocks - Spiral Scratch EP

Buzzcocks
Spiral Scratch EP

[New Hormones, 1977]

PÅ Menlösa barns dag, den 28 december 1976, spelade Buzzcocks in det som kom att bli startskottet för en tidigare aldrig upplevd våg av gör-det-själv-singlar. De gjorde det i en 16-kanalsstudio i Manchester, fyra låtar, live i studion med tre gitarrpålägg producerat av Martin Hannett.

I februari samma år hade Pete Shelley och Howard Devoto sett Pistols spela i London två gånger, och blev så inspirerade att de bildade Buzzcocks. Namnet tog de från en recension av den urdåliga rockserien »Rock Follies« som just då gick på TV. (Get a buzz, cock!) De bokade lokal i Manchester, övertalade Pistols att komma dit och spela för att själva få vara förband. Men före spelningen hoppade både basist och trummis av. På konserten träffade de Steve Diggle som kunde spela bas, och sin nye trummis, den 16-årige John Maher hittade de via annons i Melody Maker. I oktober 1976 spelade de in en demo och strax därefter åkte de på turné med Pistols. Pete Shelley lånade ett par hundra pund av sin pappa och sedan gick Buzzcocks in i studion för att spela in »Spiral Scratch«. I januari 1977 kom den ut i 1.000 exemplar. Devoto hoppade av och i juni samma år skrev bandet på för United Artists. Så kan det gå.

Det bästa med den här plattan är faktiskt trummorna. John Mahers sprättiga virvelkaggespel fanns det ingen som kunde härma. Och han blev bara bättre med tiden. Hans sätt att låta stocken studsa oregelbundet på virveln ger låtarna den fart som behövs, en fart som klarar Devotos sång och alla ord som måste hinnas med. På A-sidan ligger »Breakdown«, den enda låten som gruppen inte satte i första tagningen, följd av »Time’s Up«. Låten rusar på som en upphottad Stooges-sång där Devoto väntar och väntar på flickvännen som så klart aldrig kommer. B-sidans klassiska »Boredom« har en gitarrslinga som sakta äter sig in i skallen och det hela avslutas med den mangliga »Friends of Mine«.

Inte fan låter den här skivan bra med dagens digitala örons mått mätt — men jag vill ogärna tänka mig hur det hade blivit om den aldrig hade spelats in.


Andreas Theve

Postat i:Andreas Theve, POP vol 2 #9, , , ,

One Response

  1. […] Lovers of Today 7. Elvis Costello – Less Than Zero 8. Metal Urbain – Paris Maquis 9. Buzzcocks – Spiral Scratch EP 10. Subway Sect – Ambition 11. Gang Of Four – Damaged Goods EP 12. Rudi – Big […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: