Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #8:2] Album: K-CI & JOJO – It’s Real

K-CI & JOJO

It’s Real

MCA/Universal

Som två av fyra i vokalgruppen Jodeci var bröderna K-Ci & JoJo Hailey mest glada kåtbockar i snickarbyxor och baseballkepa — och som sådana hade de, åtminstone i mina öron, sin största stund när de lade sång på Tupacs superbt slippriga »How Do You Want It« och hällde drinkar på bikinibabes i den tillhörande videon. Som duo representerar de däremot en gammaldags, klassisk machoromantik, sådan som lägger handen mot hjärtat och faller på knä nedanför flickornas fönster, som levererar samma sorts nästan besvärande öppenhjärtiga kärleksförklaringar som de Al Pacino gav Michelle Pfeiffer i »Frankie & Johnny«. För allt på deras andra album »It’s Real« handlar förstås om kärlek, stor kärlek, men också ganska enkel kärlek. Antingen så känns den fantastisk, som i »Wanna Make Love to You«, eller så gör den ont, som i »Fee Fi Fo Fum« och »How Long Must I Cry«. För K-Ci & JoJo är det antingen svart eller vitt. De subtila grubblerier om mansroller och rättfärdighet som R Kelly blivit den främsta moderna uttolkaren av finns inte här, inte heller den intellektuella, unge Werther-tintade, vekheten hos exempelvis Maxwell. Det här är soul som riktar in sig på hjärtat, eller möjligen på skrevet, soul som vill slita av dig kläderna i skenet från kandelabern och inte bekymrar sig om ni kan »tala med varandra« eller om det kommer att kännas knasigt när ni sitter och äter frukost i morgon bitti. Fast det gör inget, inte när det är så vackert och storslaget som här. För få nutida sångare sjunger bättre, eller borde jag säga intensivare, än K-Ci & JoJo. Varenda sång på såväl »It’s Real« som förra plattan »Love Always« slår an ens känslosträngar med ett eftertryck som det bara vore korkat att försöka värja sig emot. Allt — allt! — i deras musik är storslaget: melodierna (nästan uteslutande ballader), arrangemangen och inte minst sången. De sliter hjärtat ur bröstet i varenda sång, man hör det, man känner det, man kan nästan ta på det. Och den passionen genomsyrar vartenda element på plattan. Arrangemangen och känslan är givetvis klassisk soul, med sentimentala stråkpartier, stämsång och dramatiska harmonibyten, men den täta produktionen formligen vimlar av snygga grepp och intrikata detaljer som man knappt börjar uppfatta förrän kring sådär sjätte-sjunde lyssningen, när de första känslochockerna mattats av och man tar in musiken med öronen och inte bara hjärtat. Som marschdrivet och de ståtliga nästan-Queen-körerna i »Life« (jo, det är snyggt), hur tjusigt det försiktiga stråkcrescendot smälter samman med gitarrslingan och de ekande körerna i slutet av »Make Love to You«, de åttiotalssouliga syntblipparna i »Wanna Get to Know You«, eller hur arrangemanget för några sekunder reduceras ner till bara piano, trumbeat och solostämma i sticket i »Hello Darling«. Såna upptäckter är mest en bonus, för styrkan med »It’s Real« ligger förstås i dess homogenitet, att den faktiskt är så tät och helgjuten i takt, ton och tematik att det är rätt hopplöst att välja en favoritlåt bland de tretton på plattan. Min egen särskilda svaghet för »Make Me Say Goodbye« skyller jag på att det sparsamma introt och melodin påminner så mycket om R Kelly.

Taffligaste — och gulligaste — spåret avrundar plattan. »Mama’s Song«, med slappbas och hammondorgel, handlar förvisso inte om mamma Hailey, men det är hon som skrivit texten, och tillsammans med sönerna gör hon vänlig och småcorny nittiotalsgospel, och då pratar jag inte om gospel av typen femtonminuterseuforier signerade stencoola housetjockisar från New York, utan mer om, och det här låter måhända idiotiskt, julaftonsavsnittet-i vilken-svart-sitcom-som-helst-musik med breda leenden och tonartsbyte i sista refrängen. Jag sade ju att det här var lätt att tycka om.

Det är stora känslor, goda intentioner, pur romantik, klassisk soulmusik. Och få gör det vackrare än K-Ci & JoJo.

Anna Hellsten

Postat i:Album vol 2 #8, Anna Hellsten, Betyg 08, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: