Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #8:2] Album: DIVINE STYLER – Wordpower 2: Directrix

DIVINE STYLER

Wordpower 2: Directrix

DTX/Import

Jag missade den här skivan när den kom ut ifjol. Jag är inte ensam om det. LA-rapparen Divine Styler har inte hållit en särskilt hög profil de senaste åren och de stora amerikanska hip hop-tidningarna har mer eller mindre glömt honom.

Han slog igenom 1989 med albumet »Word Power« och blev en pionjär som muslimsk Mc. Hans hitsingel »Ain’t Sayin’ Nothing« predikade en ny svart stolthet som var hårdare än den spirande Native Tongues-rörelsen och mer religiös än Public Enemy. Men när Divine Styler gav ut sitt andra album 1992 hade Brand Nubian och andra Nation of Islam-anhängare tagit över hans plats på scenen. Och den kryptiska albumtiteln »Spiral Walls Containing Autumns of Life« gav honom inte många nya fans.

Fem år senare vallfärdade han till Mecka och fick en sådan kick att han började spela in sitt tredje album.

»Wordpower 2: Directrix« — med undertiteln »The Median Line in the Trajectory of Fire« — vibrerar av religiös övertygelse och beatsen är svartare än stenen i Kaba. Skivan inleds av en wailande böneutropare och så fort Divine Styler greppar micken kastar han ur sig rhymes om änglar, uppenbarelser, Koranen, monoliter och svarta supernovor. Han säger att han vill bygga sina verser på hemlig vetenskap och hemlig teknik, precis som A Guy Called Gerald gjorde på jungleklassikern »Black Secret Technology«, och han gör det med ett flow som aldrig vill ta slut. Muslimsk mystik blir inte funkigare än så här.

Produktionen är rakbladsvass och metallisk. »One Self Duel« och »Haji« skriker och sprakar som om Alec Empire kortslutit trummaskinerna. Divine kallar ljuden »gamma tek gamma ray sonic play«. Men egentligen är det förstås bara fantastisk hip hop.

Förmodligen är det en dum idé att konvertera till islam och byta namn till något i stil med Faatihah Fred Shaheed Muhammad III. Men det är svårt att låta bli efter att ha headnoddat till den här skivan i fyra timmar. Och vem kan egentligen motstå en partylåt som heter »Satan Dynasty Killer«?

Fredrik Strage

Postat i:Album vol 2 #8, Betyg 08, Fredrik Strage, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: