Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #8:2] Tigermilk

Terry om Tigermilk

Det går inte att komma undan Belle And Sebastian. Äntligen släpps deras »Tigermilk« på CD, det mest mytomspunna debutalbumet under hela nittiotalet. De stod bakom den bästa lilla indiefestivalen i mannaminne, The Bowlie Weekender. Och snart släpper de sitt fjärde album, en skiva som oavsett hur den låter kommer att nå ut till de riktigt stora massorna. Det skygga åttamannabandet från Glasgow har för länge sedan slutat vara ett perifert popband för en liten skara hängivna fans.

Det går inte att komma undan Belle And Sebastian. De har med sin omtalat lågmälda stil, och inte minst sättet de valt att föra fram sin musik på, intagit en position som faktiskt är starkare än den The Smiths höll under sina glansår på åttiotalet — för övrigt det enda band Belle And Sebastian kan jämföras med.

Den fullständiga historien om Belle And Sebastian går inte att berätta så länge Stuart Murdoch inte vill prata med journalister. Men historien om deras omsusade debutalbum »Tigermilk« lyder ungefär så här: efter flera år som inte särskilt lyckad solomusiker träffade Stuart Murdoch basisten Stuart David och de började snart spela in demos tillsammans. Stuart Davids rumskompis, trummisen Richard Colburn fick höra inspelningarna och tog med en demo som innehöll Stuart Murdochs låt »The State I Am In«, och spelade upp den för sina kurskamrater på Stowe College i Glasgow. Som en del av kursen (som leddes av den forne Associates-medlemmen Alan Rankine, ett band vars andra LP »Sulk« fortfarande har ett gediget rykte) i företagsadministration ingick att ge ut en singel på egna bolaget Electric Honey. I en upplaga på tusen exemplar. Det blev så småningom ett helt album med tio låtar och anledningen till mytbildningen runt skivan är förstås att ingen egentligen köpte den. De flesta exemplaren delades ut gratis till personer som gick på högskolan och till bandets närmaste vänner. Jag känner ingen i Sverige som äger ett originalex av »Tigermilk«. Det finns däremot en mängd ljudmässigt undermåliga bootlegs i omlopp och det var för att ta död på försäljningen av dessa som Belle And Sebastians skivbolag Jeepster bestämde sig för att ge ut »Tigermilk« på nytt, för första gången på CD (men även på vinyl). Ingen köpte alltså »Tigermilk« men långsamt, från mun till mun, började ryktet om ett nytt band från Skottland växa sig starkare och starkare. Alla mina vänner som hängde med från första skivorna (som gick att få tag på) har en kassett med albumet. Inspelat av någon som känner någon som en gång kände en person som fick ett vinylex av en vän som gick samma kurs som Belle And Sebastians trummis Richard Colbum och som började spela av LP:n till sina vänner. Det bildades ett nätverk av fans som numera är så många att Belle And Sebastians officiella hemsida har över 100.000 besökare varje vecka.

Riding on city buses for a hobby is sad
ur »The State I Am In«

Allt det som gjort att Belle And Sebastian växt från ett nästan slumpartat collegeprojekt till det mest respekterade oberoende popbandet av i dag finns redan i LP:ns öppningsspår The State I Am In. Låten som fick studenterna på den där kursen att omedelbart bestämma sig för att Stuart Murdoch och Stuart David var det »band« de ville signa och spela in en skiva med. Efter att det beslutet tagits berättar legenden att Stuart och Stuart tog in Richard Colbum som trummis i bandet och att de hittade de övriga medlemmarna på fiket The Grosvenor. Sättet de stillsamt bygger upp sina låtar på är kanske det man oftast identifierar bandet med. En viskande gitarr, Stuart Murdochs röst (vars känsloläge ofta jämförts med Donovan och Nick Drake) och så fler och fler instrument som sofistikerat smygs in i ljudbilden för att slutligen smälta samman till den helhet som inga andra än Belle And Sebastian kan ligga bakom. Isobel Campbells cello, Mick Cookes trumpet, Sarah Martins fiol (de två sistnämnda var inte fullvärdiga medlemmar vid inspelningarna för »Tigermilk«) och just här, på »The State That I Am In«, låten som startade legenden om Belle And Sebastian, Chris Geddes gospelorgel som står för crescendot. Rader som de ovan citerade, om att det är lite tragiskt att ha bussåkande som hobby, leder direkt tankarna till Morrissey, åttiotalets store talesman för alla ensamma losers med dålig syn. »The State I Am In« handlar bland annat om en bror som på systerns bröllopsdag går ut med att han är homosexuell och jag är nog inte den enda som dragit paralleller mellan Stuart Murdoch och Stephen Morrissey i fråga om deras sexuella preferenser. Det är sådana små detaljer som bygger upp ett starkt förhållande mellan artist och lyssnare. Stuart Murdochs skicklighet som textskrivare gör att människor kan identifiera sig med honom. Det är så få textmakare inom popvärlden som får mig att haja till och vars texter sätter mina egna tankar i rullning.

In the queue for lunch they take the piss, you’ve got no appetite
And the rumour is you never go with boys and you are tight
So they jab you with a fork, you drop the tray and go berserk
While your cleaning up the mess the teacher’s looking up your skirt
ur »Expectations«

Vem kan inte identifiera sig med den mobbade flickan i andra spåret Expectations? Åtminstone jag kan nästan känna andedräkten av alla de idioter och överjävligt elaka som plågade mig under skoltiden och med några få meningar har Stuart Murdoch fångat mig och tusentals andra som hatade sin skoltid.

Det krävs ingen medlem av Mensa för att inse varför jag och så många andra hellre lyssnar på Stuart Murdoch än massa andefattiga popgäng som aldrig någonsin kommer att skriva en endaste mening som inte direkt försvinner ut i tomma intet.

You’re Just a Baby ringar in Belle And Sebastians två viktigaste influenser; The Velvet Underground och Postcard Records. Även näst sista spåret, »I Don’t Love Anyone«, är en bagatell med rötterna i Velvet Underground. Pop har skrivit massor om The Velvet Underground och Postcard Records så jag nöjer mig med att konstatera att orgeln och handklappspartiet är snyggt och att Orange Juice debutsingel »Falling And Laughing«, som var första skivsläppet på Alan Homes bolag Postcard, fått en själsfrände.

Oh, jag skulle kunna skriva en spaltmil eller två om hur makalöst vacker We Rule the School är, min absoluta höjdpunkt på albumet, och en låt jag gärna jämför med Arthur Lee & hans Love vid tiden för deras »Forever Changes«. Jag har aldrig försökt mig på att karva in inledningsraderna på ett bokträd, de som går »On a beech tree rudely carved, NC loved me…«, men hela texten är för evigt inkarvad i mitt hjärta.

På efterföljande My Wandering Days Are Over ekar Mick Cookes trumpet av The Byrds »So You Want to Be a Rock’n’Roll Star«, låten som Roger McGuinn & co skrev när de var trötta på skivbolagsvärlden. En värld som Belle And Sebastian lyckats hålla sig undan — så gott det nu går — med en envishet som kan försätta berg. »My Wandering Days Are Over« är nästan lika glimrande som »We Rule the School« och Stuart sjunger om de fiktiva personerna Sebastian (hans alter ego?) och Belle. Som så många andra gånger står han på de hunsade kvinnornas sida.

You were doing it for business men on the piano, Belle
You said it was living Hell
You said you were in Hell
ur »My Wandering Days Are Over«

Det tog Stuart Murdoch och Belle And Sebastian tre dagar att spela in ett album som endast var tänkt som en del i ett projekt på ett college i Glasgow. Resultatet har för evigt satt sina avtryck på en popvärld i förfall. »Tigermilk« fick många att börja tro på den inneboende kraften i en simpel popsång igen och albumet ingen från början hörde fortsätter att skaka om människor med en kraft vars like inte känts sedan The Smiths släppte sin andra singel »This Charming Man«. Vad är väl de första stegen på månen jämfört med det?


Uppföljaren till The Bowlie Weekender, festivalen All Tomorrow’s Parties, infaller redan 17-19 september i Camber Sands. Se http://www.belleandsebastian.com för mer information.


Terry Ericsson

Postat i:POP vol 2 #8, Terry Ericsson, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: