Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #7:2] Aphrodite

Aphrodite

Att lyssna på Aphrodite efter att ha slumrat sig genom årets alla drum’n’bass-dubblar känns ungefär som att spela »Teenage Lobotomy« med The Ramones efter ett två timmar långt Mark Knopfler-solo. Det är inte smart musik. Inte ens om man jämför med bärshinkande big beat-produktioner. Men det var länge sedan dansmusik återskapade kittlingen från en berg-och-dalbane-tur; först ett hip hop-beat som långsamt rullar uppåt längs en högspänningsledning, sedan en Mc som hackas sönder med sampler, krönet där allt blir tyst och skriken när alltihop rusar nerför stupet och man pressas ihop av jungletrummorna och centrifugalkraften.

Gavin King, som Aphrodite egentligen heter, driver etiketten Urban Takeover tillsammans med sin vän Mickey Finn. De är typiska 1988-offer som uppslukades av acid house, nästan festade ihjäl sig på Ibiza, återupptäckte hip hopen som de diggat som tonåringar, började lyssna på jungle och fortsatte festen. Årets dynamitversion av Jungle Brothers »Jungle Brother« blev deras största hit sedan 1992 då de hette Urban Shakedown och släppte ravedunkaren »Some Justice«. Nyligen kom en nästan lika svängig omarbetning av LA-rapparna Luniz »I Got 5 on It«. Nästa år planerar Aphrodite både en remixsamling och ett soloalbum på V2. Innan dess får man nöja sig med Gavin och Mickeys DJ-dubbel »The Takeover Bid« som släpptes av tidningen Mixmag.

— Journalister har gett mig löjliga titlar som »the people’s jungle choice«, säger Gavin. Men det beror bara på att mina låtar får ut människor på dansgolvet. Alla freakar loss totalt. Och något annat har jag aldrig strävat efter.

— »Jungle Brother«-mixen öppnade många dörrar. Def Jam har sagt att jag far remixa vad som helst i deras katalog. Många avdankade rappare har också hört av sig. Men det jag verkligen skulle vilja göra är en helt ny låt tillsammans med Chuck D.

Det enda som bekymrar Gavin är hans artistnamn.

— Det gör inget att folk tror att jag är gay. Men de flesta tror att Aphrodite är en svart, kvinnlig producent och chaufförer som hämtar mig på flygplatser letar alltid efter henne i en timme innan de hittar mig.


Fredrik Strage

Postat i:Fredrik Strage, POP vol 2 #7, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: