Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #3:2] Album: TOMMY 16 – Rocking Big Buddha

TOMMY 16

Rocking Big Buddha

A West Side Fabrication/MD

Tommy 16 är detsamma som Hardy Nilsson på engelska med Urban Holmberg i stället för Janne Pettersson på sång.

Själva brukar de säga att de båda banden väger lika tungt, men det är Hardy Nilsson som ligger på ett stort skivbolag, gör sommarturnéer och spelas i radio.

Och ställer man »Rocking Big Buddha«, uppföljare till två år gamla debuten »Shauna«, jämte Hardy Nilssons senaste fullängdare »Härifrån« är det svårt att inte se Tommy 16 som hobbyprojektet av de två.

Den här plattan rymmer nämligen betydligt mer lekfullhet och har ett lättare anslag. Och även om Hardy ibland kan frossa i omaskerade referenser till hjältar som Posies och Teenage Fanclub är det ingenting mot den kaskad av stölder och blinkningar som sköljer över lyssnaren här.

Det är de namn ni förväntar er: Matthew Sweet, Big Star, Oasis, Slade, Mud, Tom Petty, Gyllene Tider och de ovan nämnda. Om förra albumet andades Jayhawks och »Tomorrow the Green Grass« är det möjligen »Sound of Lies« här, mindre country och mer powerpop.

Inget ont om stölder, det är svårt att inte skriva slagkraftiga refränger när man lärt av sådana ess. Det gör Tommy 16 också. Hör »Come On, Come On« (inte Cheap Trick-låten även om de lär ha hört den också), »Rock’n’roll Will Help« (sant!) eller »Book of Love«. Rent hantverksmässigt är det mesta alldeles utmärkt.

Men när exempelvis Oasis hivar in containerlaster med Beatles i sina sånger är de samtidigt automatiskt så mycket Oasis att de går att identifiera på två takter.

Urban Holmberg blir ofta bara en pastischmakare. I »Around the World in One Day« eller »Umbrella« låter både han och bandet exakt som Matthew Sweet. »Racerboy« är ett inte lika flagrant exempel, men Noel Gallagher skulle nog nicka gillande…

Jag har absolut ingenting emot den här skivan. Den låter som en riktigt kul grabbkväll framför stereon. Särskilt angelägen kan jag emellertid inte tycka att den är, en del vassa texter till trots.

Och måste jag välja vinner originalen i tio fall av tio.

Håkan Steen

Annonser

Postat i:Album vol 2 #3, Betyg 06, Håkan Steen, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: