FLYING SAUCER ATTACK
New Lands
Domino/MNW ILR
Visst, visst. Det har funnits stunder då den trettioårige Bristol-excentrikern och krautrockälskaren David Pearce lyckats förföra åtminstone vissa av mina sinnen med sina distade, löst skissade folksånger, där skimrande små melodier lurat under de soniska skrothögar han så gärna lastar sina skivor fulla av.
Det är rentav möjligt att det kommer att ske även med »New Lands«. Albumet hör faktiskt i vissa stunder till det mer lättlyssnade Pearce har gjort, även om lättlyssnat i just detta sammanhang kanske inte ska översättas till easy listening.
Jag tvivlar dock. I en intervju i POP #23 förklarade Pearce för mig att han bara håller på med musik för att överraska sig själv. Det är möjligt att han lyckats göra det även på »New Lands«, vad vet jag, men själv tycker jag att mycket av det här känns alldeles för välbekant. En experimentell musikskapare som Pearce borde våga sig på betydligt radikalare grepp. Denna åtta nummer långa svit adderar ytterst lite som förvånar och inte särskilt många av de där gömda, glimrande melodierna heller. Och då ska ni veta att jag har kämpat mig igenom albumet åtskilliga gånger. Det finns antydningar, främst i »Present« och »Up in Her Eyes«, som skulle kunna blomma ut så småningom, men det är också allt.
Den här sortens meditationsmusik för nattliga hörlurstripper har sina tillfällen och
de är i ärlighetens namn inte så många. Men när suget väl kommer framöver lär jag knappast spela »New Lands«.
Hellre Labradford eller Movietone, de sistnämnda ett mer konventionellt men betydligt nervigare band än Flying Saucer Attack, för övrigt lett av förra FSA-medlemmen Rachel Brook.
Håkan Steen
Filed under: Album vol 2 #2, Betyg 04, Håkan Steen, Flying Saucer Attack, Håkan Steen
