Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #2:2] DJ Crystl

DJ CrystlEDGWARE ÄR ÄNDHÅLLPLATS för Londons norrgående, svarta tunnelbanelinje. Där bor Danny Chapman som ibland tar tåget in till stan och signerar vagnarna med sprayburk eller spritpenna. »Crystl«, skriver han. Det har han gjort sedan mitten av åttiotalet då han åkte till Covent Garden med sina vänner för att breakdansa och digga Afrika Bambaataa. Nu ägnar han mer tid åt att programmera den sotiga, ångande drum’n’bass som gjort DJ Crystl till mer än en namnteckning.

— It’s some mad shit, säger han och försöker låta betydligt svartare än sin hudfärg.

Crystl inledde sin karriär med att spela in en lång rad singlar för den lilla etiketten Deejay Recordings. 1995 nådde han en något bredare publik med »Perpetual Motion EP«, utgiven på London Records-knutna Payday, samt ett par remixar åt DJ Krush och Dr. Octagon. Efter att ha bytt bolag till Northwestside är han tillbaka med singeln »183« där Smiley The Ghetto Child, en New York-rappare från kretsen kring Group Home, kör hårt över trummorna.

— På min nästa singel rappar Omar från The Last Poets, avslöjar Crystl. Det är mäktigt att jobba med en old school-hjälte som han. Last Poets klassiker »Hustlers Convention« spinner jag så ofta jag kan. Jag kommer att få hjälp av ännu fler rappare när jag släpper mitt album nästa år. Min polare Shylock från The Brotherhood är med i en långsam hip hop-låt och min manager har skickat rätt många fax till Jungle Brothers.


Fredrik Strage

Annonser

Postat i:Fredrik Strage, POP vol 2 #2, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: