Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #4] Hej!

»Kjelle«

Jag kanske inte kan lika svåra ackord som du visar att du behärskar i Donald Fagen-recensionen men jag har gjort några bra texter ändå. Vad sägs om den här från 1985 (när jag fortfarande söp).

Jag var där helt nyss
i din främmande stad
Och jag ville så gärna prata
Med någon som kunde
göra mig glad,
Som visste nåt om att
älska och hata

Eller den här:

Och solen slår in
Som en brand på tapeten
Det måste finnas nåt sätt
Att bli vän med den här planeten

Nej, du kan inte säga att Åge är bättre än mig, han har väl inte gjort nåt att tala om sen »Ljus och värme« 1981 (1983?). Men jag måste ge dig rätt i en sak, för att återknyta till Donald Fagen-recensionen, du skriver att Donald och Walter Becker inte är några arbetsnarkomaner längre. Det är intressant, jag tänkte på det själv bara häromdan, speciellt sant är det i Donalds fall, han har inte åstadkommit någonting på elva år.

Ulf Lundell

SVAR: Okej, du får väl vara Sveriges Bob Dylan, då. Och Åge Alexandersen kan vara Norges Donald Fagen, eftersom inte han heller gjort en platta på elva år. Vilket för övrigt inte heller min far gjort — det gotländska tullverkets svar på Steely Dan.

Kjell Häglund

Hej POP!

Min kusin såg mina Syd Barrett-skivor och frågade om jag visste vart han tagit vägen. Därefter visade han mig en serie i tidningen POP där just detta avslöjades. Han påstod också att serietecknarna är härifrån (det vill säga Visby). Stämmer det? Är det för resten Magnus Häglund som gör serien »Elefanterna« i Gotlands Tidningar? Är han bror med Kjell? Är Stefan Wesley också gotlänning?

I alla fall måste nämnas att serien är fantastisk! Visserligen är hela tidningen mycket bra. Men serien är otroligt bra. Bara att komma på tanken att ha Mick Jones som detektiv är fantastisk!

Härmed uppmanas också alla POP-läsare som missat serien (för den är lätt att missa) att leta rätt på era gamla tidningar.

Jonas

Visby

Hejsan svejsan POP!

Jag ska börja med att tacka Andres Lokko för hans absolut helsuveräna, superbra (saknar ord…) reportage med och om Brett Anderson i POP #2.

En del journalister försöker hela tiden förvränga sina intervjuer som då bara blir till ett oförståeligt sludder. Men så är inte Mr. Lokko! »Han tassar fram och tillbaka i sin lägenhet och torkar sin röda näsa var tionde sekund. Brett Anderson är förkyld. Plötsligt pekar han genom fönstret…« och så vidare. Så skriver en riktig journalist.

Jag skulle dessutom vilja fråga Lokko om han tyckte att Mike Leighs »Meantime« var bra?

Kramar

»XXXX«

SVAR: Andres tyckte att Mike Leighs »Meantime« var bra. Fast han hade förstås sett den tidigare på svensk TV för en massa år sedan.

Hej Terry!

Vi är varken ett band eller äger ett skivbolag, men läser dina sidor med stort nöje. Cattis och Jim sitter på ett kafé i den kungliga hufvudstaden och njuter av dina recensioner. Vi vill gärna höra mer om förföljelserna från bandet Lesbisk Plattfisk/Bambino Sangria… Just i dag kanske de bytt namn… who knows? Vi beundrar dig för din speciella humor och din »skrivarkonst«! Vi väntar med spänning på nästa nummer och nya revolutionerande åsikter om popvärlden! Snälla Terry… är det möjligt att få ett varsitt egenhändigt signerat idolkort?

Dina för evigt trogna fans

Cattis Cattastrof & Jim Sallabim

PS. Hälsa Andres Lokko & Jan Gradvall som också håller hög internationell standard i skrivarkonsten! DS.

Ode till fröken Flynner!

Lämna de punschstinna skinnjackebeklädda betongrövarna och kom ner till oss så vi slipper pussa på tidningen där din spalt förgyller mången ung tjurs vardag!

Dina rakbladskommentarer skär våra hjärtan i grytbitar att stoppa i ditt livs kalops.

Till redaktionen på POP!

Våga bara sparka frk Flynner och ni förlorar allt.

Hon bär upp tidningen på sina späda axlar. Har ni inget skyddsombud?!

Cheers!

Grytbitarna

Växjö

Hej POP!

Först av allt vill jag säga: Tack!

POP är ju utan tvekan inte bara det bästa (musik)bladet i Sverige, men i hela Norden, ja kanske i hela världen!

Nu historien om hur jag upptäckte POP. Jag är en femtonårig dansk tjej som bor på den lilla ön Bornholm. För några veckor sen åkte jag till Köpenhamn för att gå på konserten med Suede. Eftersom det är billigast att resa över Sverige tog jag förstås den vägen. Jag skulle ha något att läsa i och självklart köpte jag POP. Jag måste säga att jag blev väldigt positivt överraskad. Inte så att jag hade väntat mig något dåligt, men något så här bra, ja det var ju närmast otänkbart!

Tack till Andres Lokko för de jättebra Brett- och Saint Etienne-reportagen. Nu vet jag att jag inte är den enda som känner så för London. Också tack till alla ni andra för de andra reportagen. De är ju skitbra!

Men nu till min fråga: jag är ju faktisk redan avhängig av POP, och därför skulle jag vilja fråga om det går att prenumerera på POP, trots att jag bor i Danmark? Och i så fall vad ska jag göra?

Många hälsningar från en som för första gången är stolt över sitt efternamn.

Sofie Andersen

Aakirkeby

PS. Gärna några reportage om techno- och indiescenerna. Till exempel något om Mayday-festen och de engelska independentskivbolagen. DS.

SVAR: Det är klart att det går att prenumerera på POP i Danmark. Sätt bara in 195:- på postgirokonto 646 03 98-8.

Tack för POP!

Ni fyller ett tomrum. Er publikation genomsyras av intelligens och sensibilitet. I stället för att vänta och se vad svenska folket tycker, lyfter ni fram det ni tror på. Dessutom en osannolikt vacker grafisk form, färgerna, liksom blekta av regn, tomrummet, de spröda typsnitten, de oväntade kompositionerna. Slitz stal sin överrock från The Face, var har ni hittat er? Kommit på den själva kanske? Kors i taket?

Sitter här och lyssnar på en mossig Megadeth från 1985 och tänker på framtidens musik — min son säger åt mig att skruva ner.

Välgångsönskningar från en lycklig spegelmimare.

Vaniljfärgad bilaga

Hans Olofsson tvivlar på meningen med återutgivningen av Syd Barrett-boxen »Crazy Diamond«. För att Fatima (17) troligen inte, enligt Hans Olofsson, skulle bli imponerad av materialet.

Inser efter läsning av Olofssons övriga återutgivningsrecensioner: årets sjuttonåringar är väldigt imponerade av Hollies, Dave Clark Five och New Colony Six.

Peter

Göteborg

SVAR: Min artonåriga dotter Jennifer är helt såld på Hollies.

Hans Olofsson

Häglund / Fagen

Länge har jag misstänkt det, nu är det bekräftat. Rockrecensenter är inte misslyckade rockmusiker, de är misslyckade romanförfattare.

Unge Kjell har skrivit en utmärkt pocket-proust.

När kommer debutboken?

Staffan Björkman

SVAR: Kjell Häglunds debutbok, en novellsamling med arbetsnamnet »Den manliga graviditeten och andra berättelser om ackordbyten i japansk jazzfusion«, borde finnas hos din lokala bokhandlare lagom till julhandeln 1994.

POP!

Tack för det bästa musiktidningsnummer — svenskt som utländskt — som jag haft i min hand!!!. (Jag läser regelbundet sex olika musiktidskrifter så jag vet vad jag talar om.)

PS »Det är samma himmel över London, bara lite längre bort…« DS.

Tack!

Vilken Glädje, Kunskap, Fantasi som genomsyrade senaste numret — det var samma känsla som man ibland kunde känna förr inför en spännande LP.

Fortsätt den inslagna vägen och lycka till!

Många hälsningar och tack för en underbar tidning!

Kjell Johansson

Torsås

Annonser

Postat i:hej, POP #04

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: