Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #2] Hej!

Hej,

Har nyligen läst klart första numret av er eminenta tidning POP. Den är kanonbra helt enkelt, med många bra reportage och framför allt att den enbart behandlar musik och inget annat.

Ni fyller ett tomrum som uppstod när Schlager blev Slitz och spårade ur totalt. Hoppas det kommer att gå bra för er och om det gör det kan man kanske hoppas på en månadstidning. Gärna ett reportage om Pet Shop Boys.

Tack för en bra tidning och lycka till,

Ola Bornmall

Järfälla

Till POP-redaktionen

Först grattis till ert första nummer av tidningen POP. Den ser ut att bli ett intressant bidrag till det svenska musik- och kulturlivet.

Jag har just läst artikeln om Aretha och tar mig en minut för att underrätta journalisten som skrev artikeln om att systern Carolyn Franklin har gett ut tre (3) LP-skivor på RCA Records. »Baby Dynamite« (1969), »I’d Rather Be Lonely« (1973) och »If You Want Me« (1976). Rätt skall vara rätt.

Vänliga Hälsningar,

Christer Johansson

Södertälje

Måste musiken ha ett budskap?

Terry Ericssons artikel om Ride i POP #1 klagar han över nämnda grupps brist på budskap i sina låtar. Det är förvisso sant men frågan är om en popgrupp som Ride verkligen måste ha ett budskap.

Måste man som musiker drivas av en vilja att förändra världen? Självklart är det bra att det finns artister som Sting och Simple Minds som räddar regnskogar och deltar i stödgalor för ANC. I musiken finns en oerhörd resurs när det gäller att sprida opinioner och åsikter. Men musikens enda syfte är inte att sprida opinion.

Musikens syfte är också att skapa känslor och stämningar. Till det behövs inte alltid orden. Hade så varit fallet hade instrumentalmusiken varit fullständigt meningslös. Det finns musik vars främsta syfte är att ge lyssnaren tillfällig tillfredsställelse. Den musiken brukar i dagligt tal kallas popmusik.

Ride är en popgrupp. Jag tror inte att den musik som Ride står för är det rätta mediet för att sprida angelägna budskap. Det signifikativa för shoegazerscenen var att sången i det närmaste begravdes bakom skramlande gitarrer och vinande rundgångar. Att i det sammanhanget försöka få fram ett budskap är ungefär lika effektivt som att försöka föra en normal konversation med bordsgrannen på ett disko.

Vidare tycker jag faktiskt inte Ride har så dåliga texter. Drogflummiga kanske men inte dåliga.

Det finns mycket poesi som inte har ett specifikt budskap utan är en lek med ord. Var och en är fri att tolka dikten som den vill. Rides poesi är ofta en lek med ord. Ett bra exempel är den inledande frasen i »Time of Her Time«; »She turns her face to the wall/She sees her sorrow there/Puts out her hand to touch it/Again and Again.« Det är ogripbart men vackert.

Faktum är att de ibland också lyckas få in en och annan tänkvärdhet mellan raderna. Så här låter det i »Cool Your Boots«; »You seem concerned/And say I should slow down/But how can I see stars/If my feet are on the ground.«

Det finns alltså mer i musiken än ett brinnande samhällsengagemang. Det gäller bara att upptäcka det.

Markus Johansson

Ekerö

Tack, tack, tack!!!

Tack för mitt livs finaste julklapp!

Tack för attityden (100% POP)!

Tack för Sade!

Tack för Lars Nylin!

Tack för att jag slipper Patrik Nilsson!

Tack Andres för Morrissey-intervjun (Förlåt att jag inte har skrivit tidigare)!

Skulle Hans få för sig att göra ett retroreportage om Sir Douglas Quintet — så ska han veta att jag står helt på Hans sida.

Gör nu det enda sanna och raka — skicka ut Annika Flynner på en intervju med Michael Stipe!

Sist, men inte minst:

Ett gott nytt popår — 93

önskar

Maria

Hej POP!

Har Roddy Frame nånsin druckit Jack Daniel’s? Försök välja ut ett mer allätande intervjuoffer nästa gång. Ni kunde ju lika gärna låtit Take That recensera KSMB.

Ni får väl hålla med om att det är fan så mycket mer ös i Sator än det nånsin kommer att bli i Aztec Camera.

Jaså? Morrissey är skjuten! Skönt, då kanske man slipper läsa om honom i fortsättningen. Jag förstår att ni tycks avguda denne man(?), men ni måste höra till en minoritet.

Blev djupt besviken av att inte finna så mycket som en rad om Atomic Swing. Kan ni inte försöka jaga ifatt dem till nästa nummer? Så lovar jag att ge er en chans till. Förresten, skicka ner ett paket Findus fullkornsvälling till hårdingen Roddy Frame. Den engelska vällingen är nog inte mycket att hurra för, stackarn.

Vad tror han att Pantera häller i sig i studion? Inte vet jag och bryr mig inte heller. Nej, strunta i det. Det kan ju lätt missförstås. Det finns ju så många olika pulver nu för tiden. Ge grabben en flaska absint så kanske det blir lite ös i Aztec Cameras skivor också.

Sarah

Klippan

Hej POP,

jag tycker att Er tidning är ganska rolig. Särskilt bilderna på Ride, som var mer än roliga, de var superroliga. Intervjun med samma grupp var dock inte lika kul, främst beroende på pojkarnas intervjusvar.

Bra var även Lokkos recension av Dinosaur Jr:s album.

Många roliga och kul skribenter återfinns ju också — ja, ni är ju till och med bäst i landet. Dock inte Per Bjurman, som inte gillar Göteborg bara för att vi göteborgare, då tillfälle bjuds, virar in oss i folie och bajsar på scenen.

Bara för att vi här i Göteborg är mer kreativa och påhittiga, ja till och med »nyskapande«, så slår Bjurman ner på oss. Nä, fy för den norrländska mentaliteten. Fördomsfull och inskränkt. Med ytterst få undantag är man dessutom, om man bor norr om Gävle, ytterst ful och äcklig. För att inte tala om skåningarna.

Vad vi vill se i #2 av POP är en lång artikel om Paul Weller och en ganska mycket längre artikel om Kevin Rowland, vars snickarbyxor det var länge sen man såg. Man undrar ju också vart Stone Roses försvann. Dessutom har jag förstått genom att titta på bilderna i diverse utländska tidningar att den ganska bästa popgruppen Pixies är alldeles splittrad. Vill veta mer liksom.

Vad vi inte vill läsa i nästa nummer är en ganska tråkig Erasure-intervju. Däremot vill vi att Lokko skall skriva en lång intervju om holländsk independentmusik.

Kanske vill vi även läsa en artikel om Alex Chilton (dock ej om Big Star, det vore alltför populistiskt).

Enda kravet är att den inte skrivs av Per Bjurman.

Varmaste hälsningar,

Bettie Serveert

Göteborg

Hej,

jag är en SA-prenumerant som blev väldigt arg när det första numret av POP kom i brevlådan. I den medföljde en lapp där det stod att prenumerationen hade avbrutits. Tidigare hade jag läst i DN att SA skulle läggas ner och i stället skulle en ny tidning med bara musik i vid namn POP ges ut. Där stod vidare att SA-prenumeranterna automatiskt skulle föras över till den nya tidningen. Men så blev nu icke fallet. Varför, skulle ha varit kul att få veta.

I vilket fall som helst så finner jag mig inte i det utan »kräver« att få de nummer som återstår av min SA-prenumeration. Två nummer om man räknar med POP #1.

Jag betalade 195 kronor för 6 nr av POP häromdan för POP är bra (och det är Popsicle också…), så med min enkla matematik bör jag få POP i brevlådan till och med #3, 1994. Om jag inte kan få två nummer till av POP så vill jag i alla fall ha de 78 kronor som de kostar.

Jag kanske skulle ha skrivit till SA i stället. Har de någon adress längre?

Tack på förhand.

Henrik Andersson

Nyköping

Svar: Det planerade samarbetet mellan POP och SA upphörde när SA vägrade att låta POP-redaktionen ta del av prenumerantregistret och dessutom underlät sig att lura ett stort antal SA-prenumeranter genom att be dem sätta in pengar på SA:s postgirokonto. Något som ägarna av POP, det vill säga redaktionen i Stockholm, inte kände till. POP har aldrig sett ett enda öre eller ens ett enda namn på någon av de presumtiva prenumeranterna. Vi beklagar detta och är tvungna att be Henrik och de andra som blivit lurade av SA att höra av sig till SA på följande adress:

Sound Affects Tidnings AB

Box 1617, 600 46 NORRKÖPING

Telefon: 011-10 00 53/54

Tjenare!

Vill bara gratta er till den i särklass bästa svenska pop/rock-tidningen någonsin. Fortsätt blanda nytt, gammalt, indie, etablerade artister och behåll den enkla beskrivande svenskan (inget flum, tack!).

Bilagan »Då« är värd en extra eloge, plus det stora utbudet av skivrecensioner.

Skriv gärna lite om den australienska och kanadensiska rocken. Där finns många rock’n’roll-grupper (inte Midnight Oil och Bryan Adams).

Tack

en blivande livstidsprenumerant nyss fyllda 34 år.

Annonser

Postat i:hej, POP #02

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: