Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #19] Album: FUNKI PORCINI – Love, Pussycats & Carwrecks

FUNKI PORCINI

Love, Pussycats & Carwrecks

Ninja tune/Border

Funki Porcini är den abstrakta dubjazzens motsvarighet till popeleganterna Monty och The Divine Comedy, en lätting och libertin som reser jorden runt, ständigt sökande nya sensationer — föredragsvis erotiska sådana — i fåfäng förhoppning om att undkomma svårmod och tristess.

Efter en längre tids vistelse i Italien, återvände Funki för två år sedan till England och beslöt sig för att försöka överföra sina mest spektakulära upplevelser till musik. Resultatet blev debutalbumet »Head Phone Sex« som släpptes för mindre än ett år sedan. På »Love, Pussycats & Carwrecks« fortsätter historien, och berättartekniken är den samma.

»Love, Pussycats & Carwrecks« är en musikalisk reseskildring. I tolv spår får vi följa med Funki Porcini på hans irrfärder över jordklotet. Resan tar sin början i »Purrfect«, en nattlig promenad där ensamma fotsteg ekar i den våta asfalten, och hjälper en försiktig saxofon att hålla takten. Efter en stund ersätts fotstegen av en katt som spinner — fortfarande i samma takt. I »Venus« går den unge Funki på italiensk bordell och får sin »skinflute« masserad till tonerna av en långsam, och i sammanhanget förvånansvärt traditionell, jazzlåt som kunde varit arrangerad av en opiumstinn Lalo Schifrin, eller ännu hellre, Angelo Badalementi.

»I’m Such a Small Thing« är vacker rymddub — Funki tycks ha lämnat jorden för en stund och hänger i stället fritt svävande någonstans i de yttre galaxerna — och där befinner han sig fortfarande när sista spåret »Going Down« har tonat ut.

Dessvärre har Funki Porcini, förutom i nämnda låtar, svårt att hålla kvar mitt intresse. »Love, Pussycats & Carwrecks« är med sina nästan sjuttio minuter alltför lång och på tok för överambitiös. Flertalet låtar är bara löst sammanknutna ljudexperiment utan vare sig stringens eller struktur — låtar med titlar som »Carwreck« och »Theme Music From Nothing« talar sitt eget språk.

Hanna Åberg

Filed under: Album #19, Betyg 05, Hanna Åberg, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: