Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #17] Album: NEIL YOUNG – Dead Man

NEIL YOUNG

Dead Man

Vapor/Warner

En dörr slår igen. Någon hostar. Vinden viner. En man läser poesi. En motor startar? Eller en gnisslande gitarr?

Neil Young drar igång sitt nya skivbolag Vapor med en CD som borde förses med en varningsetikett: »OBS! Inga låtar. Bara atmosfärljud«. »Dead Man«, som är gjord för Jim Jarmuschs nya western, är ett slags fattigmansversion av vad Ry Cooder gjort för flera filmer, framför allt då »Paris, Texas«. Men oändligt många resor tristare. Neil Young varvar enahanda gitarrfilande och orgeltrampande med diktläsningar — i synnerhet Johnny Depp läsande den engelske visionären William Blake — eller med meningslöst filosoferande vid lägerelden.

En av de bärande rollgestalterna är en indian som går under öknamnet »Nobody«. Hans riktiga indiannamn däremot, blir i översättning »Han som talar högt men säger inget«. En passande sammanfattning av detta meningslösa album.

Micke Widell

Annonser

Postat i:Album #17, Betyg 02, Micke Widell, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: