Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #12] Album: WISH – Wish

WISH

Wish

Helikopter/Border

Körer lika breda som The Mamas & The Papas. Gitarrfigurer som uppritade i sanden av Watermelon Mens Imre von Polgar. En sångerska som sätter sig på piedestal, högt över många andra med mindre nerv i strupen. Genomtänkta arr. Om Wish varit lika övertygande som på inledande spåren »Wonderland« och »Snowflakes«, hade deras debut kunnat bli en viktig injektion i en sömnig svensk folkpopgenre. Om det nu över huvud taget existerar en sådan.

Göteborgarna Wish har hjärtat och själen klart förankrade i en tradition som inte direkt hämtar många ögonblicksbilder från Avenyn eller skojar till det om Kålle och Ada. Vilket får till följd att texterna känns mer än lovligt oangelägna. De ser till exempel vid ett tillfälle Jesus knalla förbi och jag undrar vad de försöker säga. När Nick Cave bollar med bibliska namn och bibliska metaforer betyder det någonting. Det är intressant. När Wish gör detsamma blir det Lilla huset på prärien. Även musiken får en fånigt kyrklig klang emellanåt och när Anja Ryne inte står i talarstolen lämnar varenda lyssnare lokalen.

Mer The Mamas & The Papas-körer. Mer von Polgar-gitarrer. Mer Anja. Då jävlar.

Terry Ericsson

Filed under: Album #12, Betyg 05, Terry Ericsson, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: