Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #12] Album: SPIRITUALIZED ELECTRIC MAINLINE – Pure Phase

SPIRITUALIZED ELECTRIC MAINLINE

Pure Phase

Dedicated/BMG

De vackraste ljuden är de som ingen spelar. De som smyger sig in mellan välplanerade ackord och bildar atmosfäriska störningar som är ofrivilliga men trollbindande. Klumpiga musiker rensar bort dem. Begåvade musiker — som Jason Pierce i Spiritualized — uppmuntrar dem i vetskapen att surret från en överhettad elgenerator kan vara tio gånger mer upphetsande än ett gitarrsolo.

Psykedelian som Jason och hans vän Peter »Sonic Boom« Kember manglade fram under åttiotalet i gruppen Spacemen 3 var fylld av massiva gitarrsjok som tycktes leva sitt eget liv. De slöt sig kring lyssnaren och tvingade honom eller henne att luta sig tillbaka och kapitulera inför ljudflödet med ett fånigt leende på läpparna. »Sound of Confusion« var en hejdlös tripp. »The Perfect Prescription« likaså.

Men de ospelade ljudens estetik lyckades Jason Pierce utnyttja till fullo först på Spiritualizeds debutalbum »Lazer Guided Melodies« för tre år sedan. I nebulosan av överstyrda gitarrer, syrade trumpeter och dåsig bas uppstod ett rocksound som var lika häpnadsväckande som gåtfullt. Jason erkände att han kunde höra harmonier på skivan som han inte spelat in själv.

— I can hear them everytime I listen to it, but they’re not there. Someone said that God was playing feedback behind the curtain.

Sedan de laserguidade melodierna klingade ut har det varit ganska tyst kring gruppen — förutom livealbumet »Fucked Up Inside«, ett tappert försök att återskapa deras hallucinatoriska framträdanden. Jason Pierce har stannat hemma i Rugby, sovit en hel del och bara ägnat sig åt inspirerande sysslor som att remixa LFO och Global Communication. Hans egensinniga tolkningar av de båda grupperna har fått ännu fler klubbfantaster att inse hur bra Spiritualized fungerar som chill out efter dansen.

Nu har »Lazer Guided Melodies« äntligen fått en uppföljare. Spiritualized är numera en trio bestående av Jason Pierce, Kate Radley och Sean Cook — även om bandet egentligen är Jasons högst privata angelägenhet. Man har lagt orden Electric Mainline till gruppnamnet — som för att bekräfta att »Pure Phase« är lika uppbyggd av kopplingsscheman som av notrader.

Spår som »Slide Song« och »Feel Like Goin’ Home« påminner om det sprakande av trasiga lysrör som ljudsättaren Alan Splet brukade placera i David Lynchs filmer innan sin död i fjol. I Jason Pierce musik grillar den bångstyriga elektriciteten gitarrerna, gör munspelspartierna rent kosmiska och får ljudvågorna att kännas narkoleptiska och eggande på en gång. När allt detta möter The Balanescu Quartets eleganta stråkpartier ler Nico i sin himmel. Samtidigt framträder de ljud som Jason frånsäger sig ansvaret för.

Kanske är det bara elektriciteten.

Kanske är det verkligen Gud som jammar loss bakom ridån.

Fredrik Strage

Filed under: Album #12, Betyg 08, Fredrik Strage, , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: