Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #12] Album: DIVERSE ARTISTER – Dope On Plastic! / Give ‘Em Enough Dope

DIVERSE ARTISTER

Dope On Plastic!

React/import

DIVERSE ARTISTER

Give ‘Em Enough Dope

Wall Of Sound/ import

Enligt min engelsk-svenska ordbok ska det här handla om knark. Det är så man ska översätta »dope«. Och vill man ge musiken som ska presenteras ett svenskt namn som artisterna själva skulle uppskatta måste det bli knark.

Det här är två samlingsalbum med nytt — eller i vissa fall väldigt svåråtkomligt — engelskt knark.

All den uppmärksamhet som Beastie Boys borde ha fått för sitt andra album, »Paul’s Boutique«, har de tagit igen med »Check Your Head« och »Ill Communication«. Men det är fortfarande »Paul’s Boutique« som inspirerar, som får folk som James Lavelle att starta en etikett som Mo’Wax, som får The Dust Brothers att kalla sig för just The Dust Brothers (efter produktionsteamet på »Paul’s Boutique«). Och Mo’Wax som till en början mest framstod som en logisk fortsättning på Gilles Petersons Talkin’Loud utvecklades till en av 1994 års intressantaste workshops. Alla ville på ett eller annat sätt sammankopplas med Lavelles Mo’Wax, alla älskade Beastie Boys, i synnerhet »Paul’s Boutique« och alla ville bli remixade av Dust Brothers, DJ Shadow, UNKLE eller Portishead.

1994 ville ju alla balla killar och tjejer vara knark.

Men knarket är svårt att få tag i och släpps oftast på tolvor i sisådär tusen exemplar på pyttesmå skivbolag. Hälften av de där tusen skivorna skickas automatiskt ut till ett antal väl valda DES och ytterligare ett hundratal går till journalister och kompisar. Återstår alltså cirka 150 exemplar som samtliga hamnar under VIP-disken i en snorhip skivaffär på Monmouth Street vid Covent Garden.

Så det är en liten välsignelse att det finns entusiastiska knarkmissionärer som skrapar ihop det bästa knarket och släpper CD-samlingar på etiketter som Wall Of Sound och React.

»Dope on Plastic!« är en jättebra knarkskiva medan »Give ‘em Enough Dope« bara är en hyfsad knarkskiva.

»Give ‘em Enough Dope« innehåller Mekons omistliga gitarrorgie »Phatty’s Lunch Box«, ett spår av Marden Hill och The Wiseguys coola »The Real Vibes«. Men också en hel del dinosauriefusion från knarkets barndom i provhytten på The Duffer Of S:t George. Sådant som Talkin’Loud och Acid Jazz ratade för fem år sedan.

Reacts »Dope on Plastic!« är ambitiösare och har licenserat hundraprocentigt knark från bland annat Ninja Tune, Dorado, Cloak & Dagger och The Aloofs Flaw Records. Vilket gör att även knarkare utanför London kan skaffa sig Red Snappers bluesiga »Snapper«, Strange Brews dustade »Dubble Agent«, APE:s »Cities« och The Woodsheds smått bibliska »Reefaman Cometh«. Och det är bara knarkkungen själv, Howie B (se POP #11), som medverkar på båda albumen.

Det bör tilläggas att knarkscenen — som vissa fortfarande envisas med att kalla trip hop — växt sig så stor att Dust Brothers tvingats byta namn till minst lika narkotiska The Chemical Brothers. Bara för att deras amerikanska förebilder, som på sistone mest producerat medioker metal i Los Angeles, planerar ett samarbete med Mo’Wax.

Andres Lokko

Filed under: Album #12, Andres Lokko, Betyg 05, Betyg 07, , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: