SUGAR
File Under: Easy Listening
Creation/Sony
Efter tre veckors intensiva inspelningar av det nya Sugar-albumet i Atlanta, Georgia, tar Bob Mould ett drastiskt beslut. Han utplånar allting. För att resultatet kändes för »kalkylerat«. Och för likt debuten »Copper Blue«, ett av 1992 års Stora popalbum.
Tillbaka till utgångspunkten. Ny studio i Austin, Texas.
Ny attityd.
Snabbare inspelning — med plats för misstag — och inga som helst tankar på huruvida det låter tillräckligt kommersiellt, tillräckligt poppigt.
»File Under: Easy Listening« förvandlas till ett punkalbum, och parallellen till Nirvanas utveckling mellan »Nevermind« och »In Utero« är lätt att dra. Från pop till punk, från easy listening till mer krävande sådan. Samt ett antal låttitlar som säger raka motsatsen (Sugars LP-titel, Nirvanas »Radio Friendly Unit Shifter«). Punkattityd.
Efter »Copper Blue« drev Mould, på knattealbumet »Beaster«, ut en del onda andar som hakat sig fast sedan hans mörka soloperiod.
»Bleeding to death again (my bleeding heart)/Stuck in the heart again (goes out to you)/Somebody nails my hands (I needed pain)/Somebody take my hand (I bleed again)«
Mould spikar upp sig själv på ett kors och blöder. En andlig uppgörelse, raderna är hämtade från »JC Auto«, med ett intensivt bildspråk, av en karaktär som inte alls återfinns på nya LP:n. För att alla onda djävlar redan drivits på flykten.
Det är bara Hon som får en törn i avslutande »Explode and Make Up«:
»I hate you, explode and make up…«
Sedan hände det inte så mycket mer. Och därmed går en viktig dimension förlorad på årets Mould.
Men om nu Mould förlorat sin tänkarmössa, har han i alla fall kvar de elegant skurna pop-snickarbyxorna. Den absolut finaste klimpen här, »Your Favorite Thing«, är en mouldsk klassiker.
Som ålderman i hardcore- och punkpopskolan, vet Bob Mould vid det här laget hur en slipsten ska dras. Han är professorn i gänget.
Terry Ericsson
Filed under: Album #09, Betyg 07, Terry Ericsson, Sugar, Terry Ericsson
Tidskriften POP revisited 