Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #7] Album: SOUNDGARDEN – Superunknown

SOUNDGARDEN

Superunknown

A&M/PolyGram 540215

Tordönstämman Chris Cornell har låtit lockarna falla, men i övrigt fläskar Soundgarden på i gammal god stil, med Sabbath-riff och skivtitlar som sällan har mindre än elva bokstäver per ord.

I »My Wave« kryddar man också det vana dånet med några förtrollande harmonier som kontrast. Detta kan bara vara Soundgarden, heavy metal för kvinnor och vuxna män. Mer udda för detta band låter några långsamma, dova visor. »Fell on Black Days« levererar en kall energi som påminner om Birthday Party. Också »4th of July« ger en krypande, hotfull känsla som kontrasterar mot Soundgardens vanliga rättframhet.

I övrigt förlitar sig Soundgarden förvånande nog betydligt mer på volym än på låtar, vilket är tråkigt med tanke på de kvaliteter som herrar Thayil/Cornell visat tidigare. Det är mycket klampande hårdrock som möjligen växer med fler lyssningar, men som knappast för det här bandet framåt i någon riktning.

Vi visste redan att Soundgarden kunde låta så här, och de orientaliska tongångarna på »Half« får mig att önska att de hittat på något annat. Nu ställs ju hutlöst höga krav på ett band som varit suveränt i över tio år, och det som är okej för att vara Soundgarden skulle vara lysande för de allra flesta.

Ulrika D. Andersson

Filed under: Album #07, Betyg 06, Ulrika D. Andersson, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: