Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #7] Album: EGGSTONE – Somersault

EGGSTONE

Somersault

Snap/MNW 9

Att vara jättebra live har sina sidor. När folk kommer fram nätterna i ända och dunkar en i ryggen med åsikten att »ni borde vara så här ösiga på skiva också« kan det vara knivigt att inte låta sig påverkas.

Eggstone har fått höra det där mer än de flesta, eftersom distinktionen i larm mellan deras skivor och konserter är ovanligt påtaglig. Men när de på sitt andra album skruvar upp både tempo och volym sker det inte på bekostnad av deras karakteristiska mjuka former, utan tvärtom som beskyddande skyttegravar runt dem.

Mycket kan faktiskt vara producenten Michael Blairs förtjänst. Jag har alltid haft svårt för hans bohemintellektuella popdekonstruktivism med söndersågade arr i trä och plåt, men han är inte bara en zappaskadad kastrulltrummis utan också, som nästan alla sådana här amerikanska högutbildade musikerhippies, en entusiastisk fan av klassisk pop. Tydligen har han tilltalats starkt av Eggstones sinnrika sextiotalism.

Vad Blair gjort är att sätta snäva svartvita bakgrundsbelysningar till de mångkulörta melodierna, vilket gett drag av briljant avantgardism åt de larmiga numren och luftig easy listeningtouch åt de softare. Det går fortfarande att rada upp de självklara influenserna från Burt Bacharach till Beach Boys, och medan somligt påminner om tidigt tonårsneurotiskt experiment-XTC låter annat som snobbig filmmuzak mellan Nino Rota och Isaac Hayes. Men färgerna är alla brutna, nästan nedbrutna, i varandra och det ger Eggstone en alldeles egen historisk lyster.

Trots att debuten kändes fulländad är ändå »Somersault« ett gigantiskt steg framåt. Det som tidigare lät akademiskt och artificiellt har nu en helt ny, naturell ton. Kanterna är vassare och i skarpare lutning mot varandra; det stilskräddade har fått scenframträdandets fulare och styggare lasyr.

»Somersault« är elva spår på trettiofem minuter, men känns som hundra på ett ögonkick. Tycker du tiden går för fort kan du låta Eggstone hejda den en stund.

Kjell Häglund

Filed under: Album #07, Betyg 08, Kjell Häglund, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: