Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #5+6] Album: UNCLE TUPELO – Anodyne

UNCLE TUPELO

Anodyne

Sire/Warner 9362-45424

De kommer från Illinois, dyrkar Pocos »Rose of Cimarron« och anser att ett av deras stora mål i karriären är uppnått nu när Doug Sahm medverkar, med en egen låt, på detta deras första storbolagsalbum. Det är ganska många rätt, i min bok.

Tidigare har Uncle Tupelo varit ett gediget barband, som kunnat sin Poco, Crazy Horse och Gram Parsons, men inte lyckats ge det så värst mycket egen karaktär. »Anodyne« är första beviset på att de är beredda att ta steget från uttolkare till utforskare av egen kraft, med lekfullhet och vilda fioler såväl som tunga gitarriff.

Det hörs fortfarande att Crazy Horse tillhör idealen — och när de går bärsärkagång på effektpedalerna mot slutet av »The Long Cut« är de farligt nära meningslöst plagiat. Men så hittar de den egna vägen igen i låtar som »New Madrid«, »High Water« och den ljuvliga »No Sense in Lovin’« — och solen skiner på nytt över Joshua Tree.

Martin Jönsson

Filed under: Album #05+06, Betyg 06, Martin Jönsson, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: