Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #5+6] Album: HARDY NILSSON – Är det värt det?

HARDY NILSSON

Är det värt det?

A West Side Fabrication/MD We 064

Jo, jag kan åtminstone komma på ett par skäl till att det här kan vara värt sina 149 pix: det är uppfriskande med ett indieband som försöker försvenska sina Teenage Fanclub-ideal; eller omvänt: det är befriande med ett band som gör »fyndig pop på svenska« utan att bli mesiga och studentikosa. Hardy Nilsson kliver inte undan, utan håller stadigt i gitarrerna, vräker på med allt de har i refrängerna och retar allsångsnerven i hjärnan med rader som »dom kallar oss för män, fast vi inte lärt oss leva än«. Enkelt och genialt.

När allt fungerar, som det gör i just »Dom kallar oss män«, »Hon som går här bredvid«, »Jag gör som jag vill« och »Popsång« får de därför saknaden av Jakob Hellman att bli klart hanterlig — särskilt som de förfogar över ett bredare register av elaka gitarrstick än Vuollerimsonen. Håll bara tillbaka tendenserna till symfonisk storvulenhet (»Vägar härifrån« får årets Dimmornas Bro-stipendium), så är det här en Stor Grabb innan kontraktet går ut.

Däremot betackar jag mig för trams som »1973«. Låt Pontus och hans före detta amerikaner hålla på med sådant. Hardy och västerbottningarna är mer begåvade än så.

Martin Jönsson

Filed under: Album #05+06, Betyg 06, Martin Jönsson, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: