Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #4] Album: DIVERSE ARTISTER – 50 Years of Sunshine

DIVERSE ARTISTER

50 Years of Sunshine

Silent/Hot Stuff SR 9333

Den 16 april 1943 råkade den schweiziske kemisten Albert Hofmann få i sig en oansenlig dos av en substans han höll på att experimentera med. En kort stund senare exploderade hans universum i kaskader av fyrfärgshallucinationer. Utan att veta riktigt hur eller varför hade han tagit världens första LSD-tripp.

Tre dagar senare tog han ännu en dos, denna gång under kontrollerade former, för att vetenskapligt kunna specificera den kemiska upptäckten. Den dagen hade Albert Hofmann ingen bil till sitt förfogande utan trampade hemåt på sin cykel, vilt trippande.

Efter en talad text av den psykedeliske gurun Timothy Leary inleder Pelican Daughters detta femtioårsjubileum med »The Bicycle Ride«, ett försök att i ljud beskriva den klassiska cykelturen.

Hur väl de lyckas kan förstås bara Albert Hofmann svara på, men den sju minuter långa ambientkompositionen — som innehåller både det svaga knattrandet från ett cykelnav och plingandet från en ringklocka — är en fullträff, ur såväl ett humoristiskt som psykedeliskt perspektiv.

Dubbelalbumet »50 Years of Sunshine« innehåller ljudtripper av två olika kalibrer. Den ena av diskarna är märkt 100 mikrogram, den andra 250. Och även om Closedowns hyperpsykedeliska rock, Nurse With Wounds panikframkallande experimentmusik och Earth Leakage Trips etniska house är sinnesutvidgande så är det ändå 250-mikrogramsdosen som på allvar rycker undan den fysiska verkligheten och ersätter den med en psykisk.

Phauss (från Stockholm), Belt, Elliott Sharp, Controlled Bleeding, Hawkwind och Steel Porn Rhino är några av de psykosoniska resebyråer som här erbjuder sina tjänster, och de lär knappast göra några kunder besvikna.

Men ska en enda biljett plockas fram ur detta urval så är det tveklöst »The Voyage — in the Wake of Passing Clouds« med Harvey Bainbridge. Den berättigar till en femton minuter lång solsemester i sinnesvärlden, ständigt intensiv och med ett par passager så starka att hjärnbarken rycks loss ur sin fasta position och förvandlas till ett ljusblått böljande hav.

Mitt ute i vattnet flyter resenären omkring på en technicolorerad luftmadrass. Och längre än så kan man knappast komma med hjälp av musik.

Sebastian Stebe

Filed under: Album #04, Betyg 08, Sebastian Stebe, , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: