Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #4] Album: COCTEAU TWINS – Four-Calendar Café

COCTEAU TWINS

Four-Calendar Café

Fontana/Polygram 518 259

Ingenting har förändrats. Liz Frasers texter verkar begripliga i början av skivan men sen återfaller hon till samma rappakalja som alltid. Gitarrsoundet kunde vara hämtat från vilket Cocteau-album som helst. Låtarna heter fortfarande saker som »Theft and Wandering Around Lost«.

Jag älskar den här skivan.

Jag vet inte riktigt vad det är men när man hör »Four-Calendar Café« så sitter man och undrar varför den övriga musiken som görs i dag är så märkligt melodilös.

Vad som framför allt utmärker Cocteau Twins musik är att den är otroligt rik på melodier. Sångerna kränger fram och tillbaka, tar oväntade omvägar runt verserna, brister ut i sanslöst vackra harmonier och så plötsligt slutar alla bara att spela. Då är låten slut.

När man lyssnat igenom albumet första gången tänker man »oj, vad bra!« men kan inte minnas hur en enda låt gick. I stället har man en känsla av att något underbart just passerat genom ens högtalare. Naturligtvis lyssnar man då igen och igen, och sakta men säkert placerar sig varje melodi lugnt tillrätta i den del av hjärnan där man sparar de låtar man vet att man vill minnas resten av sitt liv.

Inom de snäva ramar som Cocteau Twins själva satt upp gör de fullständigt tidlös, obarmhärtigt sentimental popmusik.

Christian Bartholdsson

Filed under: Album #04, Betyg 08, Christian Bartholdsson, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: