Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #4] Album: CARTER THE UNSTOPPABLE SEXMACHINE – Post Historic Monsters

CARTER THE UNSTOPPABLE SEXMACHINE

Post Historic Monsters

Chrysalis/EMI 27090

Försöker desperat komma på varför jag, ärligt talat, faktiskt gillar Carter — två snart fyrtioåriga män i osymmetriska frisyrer och kortbyxor som spelar gothifierad punkpop med vitsigt ironiska texter om Nintendo-spel, den amerikanska imperialismen, EG och bostadsbristen i England.

Kanske för att de, trots allt, beter sig så överdrivet brittiskt?

Kanske för att de ibland, trots allt gothande, ändå skriver riktigt nynnvänliga melodier?

Kanske för att jag alltid, innerst inne, smälter när jag hör en poptext där sångaren fastnat i en tunnelbanevagn mellan Hammersmith och City Line?

Men tyvärr är detta åh-så-ironiskt dinousarieprydda fjärde album ganska torftigt. Till och med i jämförelse med förra årets inte fullt — men nästan — lika torftiga »The Love Album«.

Humorn är krystad, gitarrmanglet går på rutin och kanske har jag fortfarande inte lyckats glömma att duon faktiskt en gång i tiden var med i en poporkester som hette Jamie Wednesday — ett band vars medlemmar inte var närmare fyrtio, inte hade osymmetriska frisyrer och kortbyxor, inte kallade sig Fruitbat eller Jim Bob, inte sjöng om Nintend… ja, ja, ni kan fylla i resten själva.

Andres Lokko

Filed under: Album #04, Andres Lokko, Betyg 03, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: