Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #3] Album: FISHBONE – Give a Monkey A Brain…

FISHBONE

Give a Monkey A Brain…

Columbia/Sony 473875

Att försöka beskriva vad för sorts musik Fishbone spelar tillhör inte de lättaste av uppgifter; bandet verkar ha hur många inkarnationer som helst. Funk-o-metal i stil med Living Colour växlas glatt med sval soul på gränsen till acid jazz, för att sedan flippa ut och låta som Minutemens och Descendents småbröder.

Metalsidan är mest utpräglad i »Swim«, ett riffmonster som skulle kunna få Metallica att blekna, och sannerligen, doftar det inte av Pixies lustiga ackordföljder här (»Subbacultcha«).

I »Black Flowers« slår det över. Här har vi en powerballad där man går långt över gränsen för det som NME brukar kalla »metal excess«. Dock inte värre än att man lyckas mutera till ett svalt funksouljazzband i »Lemon Meringue«, en ljuvligt läskande kaka som smakar George Clinton och där Fishbones utmärkte, blodfulle sångare får visa vad han kan. Det är imponerande med vilken ledighet han rör sig mellan olika genrer. I skivans bästa låt, »Nuttmeg«, får han också sällskap av en sällsynt bedårande kvinnlig kör, som kanske kan vara en lektion för alla de som tycker att de där fyra sjungande paren pattar i En Vogue har attityd. Det är också i »Nuttmeg« som jag personligen finner Fishbone mest tilldragande textmässigt. Nästan alla de andra låtarna har texter med politisk innebörd; här har budskapet rationaliserats till »shake that butt«, vilket rimmar bättre med den anarkistiska, genommusikaliska sorglöshet med vilken Fishbone framför sina alster. I »We All Have Abandoned Our Hopes« spelar man reggae, och lyckas samtidigt låta mexikanska.

Jag kan tänka mig att det är svårt att älska Fishbone så där hals över huvud. De är inte helt metal, punk, reggae, soul, jazz eller funk och aldrig pop. Det vore intressant att veta i vilken av sina specialshower MTV skulle placera dem (ingen, troligen). Men för de av oss som söker omväxling och snabba vändningar är de guldklimpar.

Ibland.

Ulrika D. Andersson

Filed under: Album #03, Betyg 06, Ulrika D. Andersson, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: