Tidskriften POP revisited

Tidningen Pop blir blogg

[POP #18] Album: SLEEPER – The It Girl

SLEEPER

The It Girl

Indolent/BMG

Problemet med Sleepers Louise Vener — indiepopens svar på Margaret Thatcher, som hon kallats — är inte i första hand att hon i felriktad protest mot det politiskt korrekta strör dubiösa åsikter omkring sig. Även reaktionärer kan vara underhållande, det har om inte annat skribenterna P.J. O’Rourke och Julie Burchill bevisat, och hade hon bara haft något att täcka upp de utmanande cynismerna med skulle jag nog kunna uppskatta henne. Men nu är det dessvärre skralt med annan talang än den rent verbala.

Musikaliskt är Sleeper ett osedvanligt färglöst band, utan själ, utan sväng och utan melodier. Så var det på kraftigt överskattade debuten »Smart« och så är det även på denna uppföljare.

Naturligtvis talar Vener, på sedvanligt tröttsamt britpop-sätt, om att de gjort ett klassiskt album och kan tävla med vem som helst, men glöm det. Utöver en samling fyndigt formulerade provokationer i texthäftet, några snygga gitarrslingor lindade kring trötta refränger och en titel — »Nice Guy Eddie« — tagen från Chris Penns korpulente white trash-gangster i »Reservoir Dogs«, finns här mycket lite av värde. Jag hör mest en massa unken new wave, tidvis varvad med lam Police-reggae.

Louise Vener är, för att tala klockren jante-svenska, stor i orden men liten på jorden.

Om tre år har alla glömt henne.

Per Bjurman

Filed under: Album #18, Betyg 03, Per Bjurman, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: