[POP #7] Elastica

DET ÄR EN TYPISK grå, duggregnig London-måndag och samtliga Elasticas medlemmar är småsjuka. Donna har ont i magen. Justin har feber. Och Justine och Annie är förkylda.

— Vi ska ut på turné i morgon, men jag har inte riktigt fattat det än…

Postat i:Jenny Bergqvist, POP #07, Elastica, Jenny Bergqvist

[POP #7] Echobelly

Poporkester misstog Morrissey för skinhead.

SAMMA DAG SOM POP ringer för att boka intervju med Echobelly har Glenn Johansson, bandets svenske gitarrist, och sångerskan Sonya Madan, haft påhälsning från ovan i lägenheten i centrala London.

Postat i:Jenny Bergqvist, POP #07, Echobelly, Jenny Bergqvist

[POP #8] Sleeper

Sex, stulna hemligheter och starka melodier.

JAG HAR SKRIVIT en sång som heter »Delicious« och det är helt enkelt en hyllning till sex. Det verkar vara omodernt att skriva och sjunga om sex just nu, i alla fall i England. Det har alltid varit okej för män att sjunga väldigt övertydliga sånger om kvinnor och sex, men det är fortfarande inte accepterat att en kvinna säger att hon gillar sex, säger Louise Wener, sångerska, gitarrist och låtskrivare i Sleeper.

Postat i:Jenny Bergqvist, POP #08, Jenny Bergqvist, SLEEPER

[POP #12] Bluetones

Är Bluetones verkligen bättre än Menswear? Vem vet.

Först tackade de nej till ett skivkontrakt med Creation, sedan avböjde de erbjudandet att vara förband åt Blur. Och debutsingeln, som bara finns i tvåtusen exemplar, säljs enbart via postorder och på bandets konserter. Vad är det för fel på The Bluetones?

Postat i:Jenny Bergqvist, POP #12, Bluetones, Jenny Bergqvist

[POP #19] Beth Orton

Kemisk syster som söker universella sanningar med akustisk gitarr.

NÄR BETH ORTON växte upp var hennes stora dröm att bli en firad skådespelerska. Att bli sångerska var aldrig aktuellt, trots att Beth varit musikintresserad sedan barnsben och brukade lyssna på sina äldre bröders plattor med The Clash, The Jam och Dexy’s Midnight Runners.

Postat i:Jenny Bergqvist, POP #19, Beth Orton, Jenny Bergqvist

[POP #19] Jack

Hela Londonbandet Jacks debutplatta handlar om en och samma snubbe!

OM JAG VORE DU skulle jag slänga ut den djäveln, säger Jacks sångare Anthony och lutar sig mot keyboardisten George, som för att understryka det han just sagt.

— Man kan inte dela lägenhet med en snubbe som inte gillar The Simpsons.

Postat i:Jenny Bergqvist, POP #19, Jack, Jenny Bergqvist

[POP #23] Dakota Suite

Blå vaggvisor för dåligt upplysta barer i Prag eller Karlstad.

CHRIS HOOSON, sångare och låtskrivare i Dakota Suite, är en inbiten pessimist. Sett genom hans ögon är livet en hopplös affär som man lika gärna skulle kunna vara utan. Samtidigt finns det någonting ganska befriande i hans pessimism.

Postat i:Jenny Bergqvist, POP #23, Dakota Suite, Jenny Bergqvist

[POP #11] Supergrass

Och från Oxford meddelas att Ride har fått en lillebror.

WOW, DET ÄR Supergrass! Två entusiastiska unga popfanatiker i splitternya Shed Seven-T-shirts anfaller och under några panikartade sekunder ser det ut som om bröderna Gelin från Saltsjöbaden har gått till attack i innersta baren på LA 2 i London.

Gaz, Danny och Mick ser måttligt roade ut.

Postat i:Jenny Bergqvist, POP #11, Jenny Bergqvist, Supergrass

[POP #17] Kenickie

Lauren, Marie, Emmy-Kate och Peter spelar förband till Ramones och går på tuffa fester.

INNAN LAUREN LAVERNE, en av de gitarrspelande sångerskorna i Kenickie, var född gick hennes mamma till en spåkvinna som talade om att det kommande barnet skulle bli en flicka. Spåkvinnan berättade även att den lilla tjejen så småningom skulle växa upp till en långbent blondin som arbetade med musik.

— Jag har alltid lyssnat mycket på musik, men det var länge ett skämt i vår familj att spåkvinnan hade haft rätt om allt utom just det där med musiken, berättar Lauren på telefon från Sunderland i nordöstra England.

Postat i:Jenny Bergqvist, POP #17, Jenny Bergqvist, Kenickie

[POP #22] Stereophonics

Walesiskt allvarlig pop med själfull sång och intensiva gitarrer ska nu komma från en obestämd plats i rummet.

DEN LILLA BYN Cwaman i södra Wales har drygt 1000 invånare och har hittills varit en trist, ansiktslös håla bland hundratals andra. Men fråga världens popfans om sisådär ett år och det finns en chans att de kommer att svara »javisst, det är därifrån Stereophonics kommer«, för att sedan spontant börja vissla refrängen till »More Life in a Tramps West«.

Postat i:Jenny Bergqvist, POP #22, Jenny Bergqvist, Stereophonics