[POP #25] Snart #25

Terry Ericsson tänker ta alla chanser att skipa rättvisa i en orättvis musikvärld. Jepp, det handlar ånyo om Sobsister.

DET FINNS FÖRMODLIGEN en och annan manlig Snart-läsare som med fasa minns min pro-feministiska demokrönika i POP #17. Som inte riktigt förstod hur jag kunde hylla en otight tjejkvartett från Malmö framför en mängd så ofantligt mycket skickligare indiekonstellationer bestående av välklädda unga män.

Postat i:POP #25, snart, Terry Ericsson, Chewinggum Weekend, Duel, Frost Report, Michael Greene, Monday Podge, Penti, Prime Movers, Pyle's Gold, Rollercoaster, Sleepwalker, Smooch, SOBSISTER, Springsect, Tambureens, Terry Ericsson, The Spyders, The Wellmeant, Tics

[POP #25] Zoviet France

Sebastian Stebe träffar två gamla punkare från Newcastle som samplar röda och gröna gubbar.

NÄR JAG träffar :zoviet*france: i en hotellbar i Stockholm har de precis varit ute på stan och upptäckt det oemotståndliga ljudet av svenska trafikljus.

— Vi kunde inte hålla oss, vi var bara tvungna att spela in det…

Postat i:POP #25, Sebastian Stebe, :zoviet*france:, Sebastian Stebe, Zoviet France

[POP #25] Radiohead

Han föddes i en fin familj i Oxford med vänster öga stängt. Han fick rockfestivaler och jättearenor att sjunga I’m a creep, I’m a weirdo i kör. Nu har hans band Radiohead precis spelat in sitt tredje album. Thom har ont i huvudet och när Madelaine Levy frågar minns han inte mycket av något av det här.

DET TOG RADIOHEAD tre veckor att spela in sitt första album, tre månader och tre veckor att avsluta uppföljaren »The Bends«. Arbetet med »O.K. Computer« har pågått i 365 dagar, på tre olika inspelningsplatser. Thom Edward Yorke, sångare och gitarrist, avskyr att spela in skivor. Under inspelningarna av »The Bends« ägnade han tre månader åt att kräla runt i inspelningsstudion och leka regressionsleken.

Postat i:Madelaine Levy, POP #25, Madelaine Levy, Radiohead, Thom Yorke

[POP #25] Hasselldisko!

JON HASSELL

Vernal Equinox [1977]

Lovely/import

Hassells första soloalbum är sökande men ofärdigt. Inspelat i Toronto med Michael Brook som tekniker, efter att några vilda New York-år just brakat samman i sex och droger. Medverkar gör också den suveräne brasilianske slagverkaren Nana Vasconcelos »som Don Cherry pekade ut för mig en dag nere i Soho«. På »Caracas Night September II, 1975« kompas han enbart av syrsor.

Postat i:diskografi, Magnus Säll, POP #25, Jon Hassell, Magnus Säll

[POP #25] Jon Hassell

Magnus Säll tar ett långsnack med en europeisk avant garde-kompositör från Memphis som har sett hip hopens framtid.

TRUMPETAREN JON HASSELL växte upp i Memphis och var i tjugoårsåldern när rock’n'roll exploderade i ansiktet på honom. Men han brydde sig inte. Han spelade jazzstandards i ett high school-band.

Postat i:Magnus Säll, POP #25, Jon Hassell, Magnus Säll

[POP #25] Francoise Hardy

Chansonen har aldrig varit så vacker som i hennes armar. Madelaine Levy kan inte säga adjö.

STRAX INNAN DEN franska televisionen meddelade att resultatet av 1962 års franska val gjort Gaullisterna till landets största parti, samtidigt som socialisterna fått stå tillbaka och extremhögern helt försvunnit, visade sig en lång, späd, brunhårig figur i rutan. Med sin akustiska gitarr på magen gjorde Disques Vogues nya hopp sitt första stora framträdande.

Postat i:Madelaine Levy, POP #25, Francoise Hardy, Madelaine Levy

[POP #25] John Fogerty

Innan de splittrades i början av sjuttiotalet hann Creedence Clearwater Revival släppa en rad mångmiljonsäljande, riffbaserade monsterhits. Sedan gick det sådär. Lennart Persson har intervjuat Creedence låtskrivare och sångare i sin serie med legendariska män som sjunker i olika sorters träsk och tar sig upp igen.

IBLAND ÖNSKAR MAN att man vore Jerry Lee Lewis. Brutalt självupptagen och skamlöst fräck i truten. Ingen handsvett. Jag ska träffa John Fogerty på ett hotell i West Hollywood och är aningen nervös. När den gamle rock’n'roll-psykopaten Mr Lewis (om jag får be!) för drygt tio år sedan träffade Fogerty i Memphis utspann sig följande replikskifte:

— Hej, jag är John Fogerty.

— Ja… och vad fan är det med det då?

Postat i:Lennart Persson, POP #25, John Fogerty, Lennart Persson

[POP #25] David Holmes

Han har blivit utnämnd till Nordirlands bäste frisör och han har en polare som heter Paul. Han senaste projekt är en konceptplatta med samplade knarkare i New York. Andres Lokko kan inte låta bli att knäppa med fingrarna.

»JAG FLÖG TILL New York med en DAT-bandspelare och så åkte jag runt i stan och intervjuade de värsta dårarna jag kunde hitta. Crackskallar på gatorna i South Bronx, heroinester i East Village, gatugäng i Harlem och folk som trippade i Soho«, berättar David Holmes i en ödslig hotellbar.

Postat i:Andres Lokko, POP #25, Andres Lokko, David Holmes

[POP #25] Prefab Sprout

I detta rum har jag skrivit alla mina sånger! Högst upp har jag hela »Earth: the Story So Far«, på hyllan under står delar av »Save the World With Music«. Och här i understa lådan samlar jag låtar till min sångcykel om Michael Jackson. Paddy McAloon, Prefabs Sprouts cowboy från Langley Park bjuder hem POPs Kjell Häglund.

DIGGADE MAN åttiotalets rekorderligt regnromantiska Newcastle-pop, på singlar med Hurrah!, The Daintees, Kane Gang och tidiga Prefab Sprout, är det rätt stort att få kliva in på Kitchenware Records. Så det blir lite ledsamt när det inte känns mer än så här: med en mugg kokhett kaffe på en plaststol, hänvisad till en bunt rocktidningar på golvet, medan chefen Keith Armstrong bläddrar klart bland några papper. Keith har hållit liv i lilla Kitchenware i halvannat decennium nu och inte expanderat annat än kring midjan. Allt ryms alltjämt i ett litet rum, med ett hafsigt hi-fi-paket och några dåliga demos i ett hörn; skrällande transistor och läckande kaffebryggare ovanpå ett stånkande litet kylskåp, skrivbordet trasigt och tomt sånär som på ett foto av frugan, och så tillräckligt med Prefab Sprout-guldplattor (tre stycken) och branschutmärkelser (ett tiotal) för att fylla de slögula väggarna, om man kompletterar med några turnéposters och åtta år gamla inramade NME-omslag.

Postat i:Kjell Häglund, POP #25, Kjell Häglund, Paddy McAloon, Prefab Sprout

[POP #25] Bus 75

ADDIS BLACK WIDOW — rapduon med rötterna i Oakland, Addis Abeba, Göteborg och Teheran — är tillbaka under namnet Bus 75 tillsammans med ett gäng polare från andra sidan Atlanten. För två år sedan debuterade Pigeon och Da Cream med albumet »The Battle of Adwa«. Singeln »Innocent« och de snabbare låtarna som »Happy African« var skojiga, sensuella och funkiga som ingen annan hip hop gjord i Sverige. Lika skönt låter Bus 75 som är den första ugivningen på Pigeon och Da Creams etikett Raw Meat. I bandet finns också tjejerna School, UN och Sooni samt Pigeons hantlangare KB.

Postat i:Fredrik Strage, POP #25, Addis Black Widow, Bus 75, Fredrik Strage